Det Tusende Lokomotivet
Forfatter: Olof Holm, Antenor Nydqvist
År: 1912
Forlag: Wald. Zachrissons Boktrykkeri A.B.
Sted: Göteborg
Sider: 224
UDK: 061.5(485)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
NYDQVIST & HOLM • 1847-1912
femårsberattelse hade landshöfdingeämbetet påpekat såval detta som den osäkerhet sak*
nåden af grundäganderätt föranledde för fabriksidkarne, hvilka på grund däraf kunde
tveka att nedlägga erforderliga kapital, äfven om de utan inteckning kunde uppbringa
sådana. Vid kanaldirektionens sammanträde den 28 Juni 1865 faste Nils Ericsson dess
uppmärksamhet på detta ämne. Angelägenheten kunde efter hans åsikt lättast ordnas,
om den mark, hvarpå industribyggnaderna voro uppforda och hvilken tillhörde kanab
verkets oskiljaktiga hemman, blefve utbytt mot annan, tillhörande bolaget enskildt. På
Axel W. Lundgren
hans forslag beslötos samma år åtgarder för laga skifte
mellan de särskilda vid Trollhättan belägna hemmanen,
på det att med lagligen bestämda gränser och jordens
gradering måtte blifva utredt, hvilka delar som tillhörde
kanalverkets oskiljaktiga hemman och hvilka som kunde
anses vara bolagets enskilda egendom, hvarefter det
blefve lätt att åstadkomma sådant ägobyte, att själfva
kanalen och dess slussar ifrån Trollhättan till nedersta
slussen vid Göta älf komme på mark, som vore från
verket oskiljaktig, hvaremot marken väster om kanalen
och utmed fallen, hvilken passade till fabrikers uppfö#
rande, skulle blifva bolagets enskilda egendom. Redan
1866 var det laga skiftet afslutadt. De i sammanhang
därmed verkställda ägobytena fastställdes den 28 Febr.
1867 af häradsrätten, hvarpå kanaldirektionen den 28
Dec. samma år kunde besluta att till firman Nydqvist
& Holm försälja den jord, hvarå den mekaniska verkstaden var uppförd, mot en köpe*
summa af 20.000 Rdr Rgds förutom jordskyld. Harmed hade verkstadsanläggningen
först blifvit rätt bofast.
Hand i hand med byggnadernas utvidgning hade gått ökning af personalen. Särskildt
gjorde sig med arbetets fördelning på ett större antal lokaler behofvet af ytterligare
verkstadsledare kännbart.
Bland de nyinträdande krafterna under detta verkstadens utvecklingsskede märkes i
främsta rummet Axel Wilhelm Lundgren. Född i Trollhättan den 3 Oktober 1841
inträdde Lundgren tidigt som elev vid verkstaden och fick här sin forstå tekniska ut*
bildning. Han genomgick därefter Chalmersska slöjdskolan i Göteborg samt tillbragte
efter faderns död ett år med studier vid utländska verkstäder. Från Maj 1863 erhöll
- 54 -