Det Tusende Lokomotivet

lllinillllll'IIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII VAGEN TILL RIKSERKÄNNÅNDE Olof Byggis han fast anställning vid verkstaden forst som ritare, sedan som forste verkstadsingeniör, i hvilken egenskap han ådagalade framstående duglighet. 1876 lämnade han firmans tjänst för att tillträda disponentbefattningen vid den nyupprättade mekaniska verkstaden i Karlstad, som han sedan innehade till sin den 16 Oktober 1891 timade död. Vid uppforandet af plåtslageri verkstaden begynte på våren 1866 Olof Byggis sin mer än kvartsekellånga, förtjänstfulla verksamhet inom firmans arbetsledning. Född den 2 September 1838 på Onsjö egendom i Vassända Naglum socken ej långt från IrolU hättan hade Byggis vid ett kvarnbygge ådragit sig gods* ägare Adolf Sköldbergs på Säby uppmärksamhet. Denne tog honom i sin tjänst på Säby, dar han på grund af sina utmärkta egenskaper behandlades som barn i huset. På det närbelägna Bergatorp hade den bekante bygg* nadskonstintresserade Charles Emil Löfvenskjöld i nit# älskan för landtbrukets forseende med andamålsenliga byggnader upprättat ett ritkontor, hvarifrån han kost* nadsfritt tillhandagick ortsbefolkningen med ritningar för nämnda andamål. Denne lärde känna Byggis, fattade intresse för honom och lämnade honom undervisning i ritning m. m. Afven åtnjot han ett års tid enskild undervisning vid Borås tekniska skola i ritning, matematik, mekanik o. a. Till Trollhättan kom han, som nämndt, i sammanhang med firmans byggnadsarbeten och gjorde sig äfven här bemärkt för sin mindre vanliga praktiska duglighet. När det nya plåtslageriet var färdigt, erbjöd firman honom att öfvertaga arbetsledningen i detta, ett uppdrag, som han fullgjorde på sådant satt, att det gång efter annan vidgades med nya uppgifter. När Byggis efter någon tids sjuklighet den 17 Januari 1893 afled, hade han under ett antal år varit öfververkmästare för hela driften. »Denna verkstad kommer efter min öfvertygelse att hafva ett högst fördelaktigt in? flytande på de västra provinsernas industri, emedan den är anlagd i en skala och på ett sätt, hvaraf man med säkerhet bör kunna pårakna, att den mindre fabrikanten och jordbrukaren i allmänhet skall komma i tillfälle att för billiga priser erhålla tidsenliga och för olika andamål erforderliga maskinerier och verktyg.» Detta omdöme, afgifvet till kommerskollegium af Nils Ericsson som forord vid verk* stadsinnehafvarnes ansökan om lån ur manufakturdiskontfonden 1848, hade redan uns - 55 -