ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
68 JÄRNETS METALLURGI mycket fosforhaltigare, än de av slamveden (barrträdens 4,5 gang) och att kolet av barken vid lall håller nära 12 och vid grau 15 gånger sä mycket fosfor, som stamvedens kol. 4:o. Växtortens inflytande kan vara så stort, all t. ex. björk vuxen vid Söderfors höll i veden 0,3 7 % och i harken 2,4 8 % aska » » Ljusne » » » 0,2o » » » » 1,40 » » inedan fosforhalterna i askan även voro större både för björk och gran från Söderfors än i askan av samma trädslag från Ljusne. 5:o. Årstidens inverkan tyckes vara obelydlig utom för granen, dar kolen med samma askhalt hålla, egendomligl nog, vid pass dubbell så mycket fosfor, när veden fällts under vintern, emot 0111 den blivit fälld under sommaren. 6:0. Ålderns inverkan tyckes vara, alt barken hos äldre träd är fosforfattigare än den hos yngre, och sålunda komma kol av gallrings-ved, soin dessutom av ekonomiska skäl ej kan barkas, att vara be-tydligt fosforhaltigare än kol av grövre skog. 7:o. Fosforhalten är i lallens ytved 4 och i granens 5 gånger större än i kärnveden, varigenom sågverkskolen dels till följd därav, dels ock av all de beredas av flottad ved bliva mycket fosforfriare än skogskolen. 8:0. Flottningens verkan härvid är sä stor, alt ytvedskol från såg-verken kunna vara fosforfriare än kärnvedskol. 9:o. Torrfurukol äro synnerligen fosforfria. Man kan av dessa Akermans undersökningar i avseende på till-verkningen av finaste exporttackjärn draga följande slutsatser: först nalurligtvis, att då fosforhalten hos kolen alltid är avsevärd, man hör för sagda järn utvälja de fosforfriaste malmerna och noga tilise, all de extra slaggbildande medlen, som tiUsättas (kalksten eller sand), ej hålla mera fosfor än spår. Sedan måsle man lilise alt inga björkkol eller kol av gallringsved få uppsättas, ulan att i hyttan användas uteslutande kol av torrfuru eller ock sågverkskol av i barkat skick tlottat virke. Såsom goli exempel på huru olika fosforhalterna hos kol, använda vid samma verk, kunna vara, kan även anföras en uppgift som benaget lämnats bergsskolan från Domnarvet, nämligen att kol, som diir lill-verkats av olika virke, hålla i medeltal: milkolen O,oi" % P, ribb-kolen (),oo 8 % P och kol av flottad torrfuru O,oo6 % P. Hanemann säger i »Hütte», att i fast järn kan fosfor upptagas till 1,7 %, i flytande åter är den löslig i obegränsade mängder, men torde det senare dock kunna sältas i fråga. För vissa tekniska behov framställer man numera fosforjärn dels i masugn, dels i elektriska ugnar, och anföras här nedan några analyser å sådana järnsorter (S. 11. E. 1908 sid. 259 o. 919).