JÄRNET OCH DESS LEGERINGAK
87
emol mycket manganhaltigt stål i allmänhet, och tämligen utan undan-tag påstå vi alt mjukt götjärn biir i kallt tillstånd segare och bättre, iu mindre mangan det haller. Vårt rör- och sömmaterial är över hela världen känt såsom del alira yppersta, och det allra finaste av det-sainma tillverkas i sur eller basisk martinugn utan någon som helst ni£»igantillsättning och visar sig avgjort bättre, trots någon större losforhalt än ett annal fosforfriare, som med samma kolhalt har omkring (),i % manganhalt. Det är därför alltid med stor ledsnad våra sts*lverksingenjörer tillsätta manganjärn till mjukaste martin- och besse-n,ei'.järn, därtill då nödda av svavel eller syre, som materialet upptagit 1 något för stor mangd för alt i alla temperaturer kunna bearbetas. basisk martin tyckes dock låla vid någon större mangantillsättning l>tan alt vid de lägsta kolhalterna förlora i tänjbarhet, men bevisande ''ålltaslhetspiovningar äro häröver ej publicerede; men även vid delta 'Material, såvål som vid det andra, är bästa regeln: spara i möj-' * g a s t e grad vid mangantillsättningen.
Galler det åter högre kolhalter, hårdare götjärn och stål, äro ine-nillgarna inera delade, utom om all man bör i stål, som skall härdas, ‘•Il forekommande av härdsprickor hava minst 0,2 5 % Mn. Mera s‘illan hör man rekommenderas för verktygsstål av c:a 0,9 0 % C en ln«Uiganhalt av 0,5 o % Mn, och del utländska påståendet, all i hari ^°lstål manganhalten utan skada kan få gå upp till 1,5 a 2 %, har här la försvarare. Visserligen är det sant, alt stålets hållfasthet, hårdhet <)cli elasticitetsgräns växer med ej alltför stor ökning i manganhalten, lnen som tänjbarheten samtidigt raskt avlager, torde segheten hos det Jllanganrikare stålet bliva mindre än hos del lika kolhårda manganfria. illräckligt utslagsgivande undersökningar häröver äro tyvårr dock ej 4111111 å svenskt material utförda.
Av tvenne stålslag, som J. A. Brinell provat, och varav det ena ’’>H relativt låg, del andra abnormt hög manganhall eller:
N:O 4297 N:o 3958
C 0,4 4 % 0,4 9
Si 0,275 » 0,2 3 8 »
Mn 0,46 » 1,2 5 »
S 0,018 » 0,01 »
P 0,029 » 0,0 2 7 »
'tsade sig del inanganfriare, oaktat högre fosfor och kiselhalter, vid ejarprov betydligl starkare än det andra, om det provades ohärdat, ITlen svagare som härdat; men, sager Brinell, »då emellertid i regel nqt<terial, som kommer att vara utsatt für stötpäkänningar, icke härdas, ^'iias proven tyda på, att del ej är lämpligt låta alltför hög mangan-haU ingå i stål för dylika fall.»
brinell har vidare funnit, all manganen ökar järnets hårdhet mot-^arande V5 av samma ökning i kolhalts inverkan och att högsta lar(lhetstalet uppnås vid 1 % inanganhalt.