ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
100 JÄRNETS METALLURGI en halt av c:a 3 ä 37a % Ni bör giva ett lågkolat stål med stor styrka vid slagprov, om ock tabellens siflror häri ej fullgott antyda nickel-pansarplåtarnas stora seghet. Vad hårdheten angår, angiva de Guillet-ska siffrorna, att denna vid lågkolade stål stiger upp till 20 % Ni-halt och vid högkolade upp till åtminstone 7 % Ni. Av glödgningsproven gentemot de obehandlade proven visa Hadfields i regel försämring av både sträckgräns och brottgräns med ofta ingen eller föga förbättring av tänjbarhet och kontraktion. Dumas åter visserligen även försämring av de förra, men över huvud någon förbättring av tänjbarheten och höjning av kontraktionsprocenten. Dumas och Guillets härdnings-prov visa (i medeltal) vid de lågkolade stålen höjning i sträck- och brottgräns upp till c:a 20 % nickelhalt med samtidig sankning i tänjbarhet, vid högre nickelhalter åter har Dumas fått sänkta sträck- och brottgränser, medan vid Guillets prov föga ändringar inträffat. Dumas har vid stål med över 27 % Ni fått ökad tänjbarhet, Guillet minskad — tydligen till följd av olika behandlingssätt. För glödgat stål har Dumas fått något olika siffror för glödgning vid 400° temperatur än vid dessa vid 900° glödgade prov. En ej fullständig utredning angående olika glödgningstemperaturers inverkan hava vi av Longmuir(se Sandelins foredrag). Waddell har funnit (se S. u. E. 1909 sid. 419) att ett för nitar avsett nickelstål med kol = 0,12—0,18 %, mangan = 0,5 5—0,6 5, fosfor — 0,03 %, svavel = 0,04 %, kisel = 0,04 % och nickel = 3,6 % visade 40 % större styrka vid slagprov och E. Preuss har (i S. u. E-1909 sid. 423) lämnat analyser och hållfasthetssiffror å utmärkta nitstål, se tab. XXVI. Tabeil XXVI. Stål tillverkat hos: Ni % Cr % c % Mn % P % s % Skuvgräns i kg pr mm2 Proportionalitetsgrans i kg pr mm2 Sträckrräns i kg pr mm2 Brottgräns i kg pr mm2 Tänjbarhet i % Fr. Krupp, Essen . . Bergische Stahlindu- 4,0 1,0 0,10 0,35 ? 2 82 34 47 56 20 stri, Remscheid . . . Röschlingsche E. u. S.- 3,2 0 0,1 5 0,80 0,01 0,03 75 30 36 51 24 Werke, Völklingen* 3,4 0 0,86 0,2 9 0,01 0,01 100 29 78,5 16,5 9 3,2 0 0,15 I 0,60 ? ? 83 30,5 38 52 29 o s I å I Förenta Staterna tyckes nickelstål komma till allt större använd-ning även som material för brobyggnader och har en staden NeW-Yorks brobyggnadskommission såsom lämpligaste materialet fastslagit ett nickelstål med: nickelhalt minst —3,2 5 %, fosforhalt ej över ■= 0,0 6 %, svavelhalt högst 0,0 5 % samt med i oglödgat material drag-hållfasthet minst = 70,3 kg. pr mm2, sträckgräns minst = 38,7 kg. Pr * Elektrostål.