126
JÄRNETS METALLURG!
Samtliga dessa stål visa, trots sin mycket olika behandling, för så hårt stål mycket vackra seghetstal (H 3 T) och framgår av de lika hehandlade proven a, att kopparen även i hårt stål höjer hållfastheten och något men ej mycket sänker tänjbarheten, ävensom alt ännu vid 3 % Gu stålel i kalit tillstånd kan anses goil. Vid försök alt härda dessa provstänger i vatten erhöllo alla härdningssprickor, vilket stammer med våra erfarenheter här i Sverige, att så hårda stål, som dessa, böra hålla minst 0,2 5 % Mn till förhindrande av detta fel.
W. Müller, som använde Goldschmitts termitförfarande vid lege-ringarnas framställande, drog av sina experiment, då det galler koppar i smidbart järn, följande slutsatser (S. u. E. 1896 sid. 1447):
l: o. Järn med 0,1 4 % C och 0,0 9 % S visar ännu vid en kopparhalt av 7,7 7 % inget avskiljande av koppar, under det massan hålles smalt.
2: o. Det koppar- och svavelhaltiga järnets ferritkorn gripa in i varandra med krokiga granslinjer, och lorde hiirav detta järns större kallstyrka kunna förklaras.
3: o. Svavelkoppar och koppar forhindrer perlitbildningen och i stället visa sig cementitkristaller, vilket utgör forklaringen till detta järns större hårdhel.
4: o. Kopparen och svavelkopparen avskilja sig till största delen som lager kring ferritkornen.
5:o. Vid halter mellan 22,2 och 61,7 % Cu är nästan all kopparen så avskild.
6: o. I koppar med 7 % järn framlräder ännu vid en halt av blott 0,0 2 4 % S tydligt kopparsulfur under mikroskopet.
7: o. Cementering av järnet går i allmänhet hasligare ju större kopparhalten är.
8: o. Müller fann liksom Breuil kopparhaltigt stål motståndskraf-tigare mol rost och syror.
H. Diliner (se red. f. K. T. Högskolans Materialprovningsanstalt 1906) framställde vid Avesta martinugnar genom ståls omsmaltning med koppar i degel 8 st. olika stålprover med växlande koppar- och och kolhalter och av följande saminansättningar:
Tabeil XXXII.
% M j u k t j ä r n H å N:o 119 N:o 149 t stål
N:o 4 N:o 2 N:o 1 N:o 3 1 N:o 149,2 N:o 149,8
c 0,(18 ! 0,0 9 0,08 0,0 7 . 1,0 9 1,04 1,02 1,04
Si 0,0 1 5 0,01 5 0,016 0,01 5 0,025 0,0 2 5 0,025 0,022
Mn 0,3 7 0,36 0,3 9 0,3 0 0,1 8 0,1 8 0,19 0,1 8
P 0,0 2 2 0,022 0,022 0,022 0,041) 0,037 0,034 0,040
S 0,0 2 0 0,02 1 0,021 0,020 0,027 0,01 8 0,026 0,022
C u 0,0 4 0 0,1 4 0 0,4 7 0 0,620 0,024 0,140 | 0,520 0,6 4<>