JÄRNETS HISTORIA
7
Persiska vapensmederna högsta rangen bland alla Asiens järn-tillverkare.
Då arierna uttågade från sin hembygd, gingo några av deras stammar vaster ut, och av dessa följde baktrier, parther, meder och armenier Iloden Oxus’ dåvarande lopp till Kaspiska havels södra strand och bosatte sig dar samt medförde dit kunskapen om sättet att tillverka järn, och i Kurdistan samt Armenien uppblomstrade fornodens förnämsta järnhantering, som i de gamlas skrifter nämnes som kalybernas och Tubais och varifrån egypterna erhöllo sitt tehaset — Jårnet från norden. Kalybernas stål fick hos romare och greker högt heroin och god betalning och handeln därnied var en av forntidens allra viktigaste.
De t ur an i sk a folken, som utvandrade från Altais bergdalar och s°m delas i en mängd olika stammar: tunguser, kalmucker, burjäter, usbeker, turkmener, tartarer, kirgiser, baskirer, jakuter, turkar, osmaner, innar och magyarer etc., hava elt gemensamt familjedrag i sin stora skicklighet alt konslfulll kunna bearbeta metaller, och voro bland deras gamla gudar de metallurgiska de allra förnämsta. Deras poetiska Sagor omtala mångfaldiga gånger järnframställningen och järnets egenskaper, och det kan, anser Beck, ej betvivlas, alt de redan i Altais dalar utövade en blomstrande järnhantering.
Kineser na lärde sig enligt sina gamla skrifter av sin kejsare '° Hi att tillverka järn, och säkert lyckes vara, alt de redan för 4000 I! set^an kände järnets bruk, ty i boken Schu-King, vårs forstå del örfattades under kejsar Yu, som besieg tronen år 2357 f. K., om-Häinnes järn »lit» och stål »low». Kinas äldsta järnverk befunno sig ' Provinsen Ho, vårs ofantliga järnmalms- och kollager ännu i dag yytas. I ett gammalt kinesiskt verk, Pi-tan, beskrives ståltillverk-I11ngen sålunda: »smitt järn böjes och vrides och osmitt kastas där-niellan, varefter det överstrykes med lera, glödgas och därefter ut-a>nras», vilket tyckes antyda, att kineserna förstodo sig på atl till-'e>ka damaskenerstål, och säkert är, att de redan mycket tidigt lärde S1g tillverka gjutjärn.
Japan tyckes omkring år 1240 f. K. hava blivit befolkat av ut-'andrade kineser, och dess järnhantering är ävenledes gamma!. Om eras ståltillverkning skrev Swedenborg i sitt verk De Ferro, atl de l|lsniida sitt ojämna stålartade järn i stänger, som de nedgräva på Slllnpiga Ställen, efter några år åter uppgräva det, omsmida del orostade l>a nytt till stänger, som igen nedgrävas, då efter tillsammans 8 till 10 ai endast siål återstår, vilket utsmides och siiljes.
Hos ma lajern a på Sumatra och Borneo synes ävenledes jiirn-‘"ileringcH vara urgammal atl döma av deras av lera och bamburör 11 öi da ugnar och deras trablåsmaskiner, se fig. 3, pi. II.
Om Amerikas fore Columbi ankomst civiliserade folks järn-lc|nleiing skriver Chr. Hostmann, alt ehuru den av många förnekats,