JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
269
efter behov öka eller minska mursättningen, och av etl slutel uppsättningsmäl, som skulle passa för våra förhallanden, mäste vi fordra all även det skulle tillåta sådan nödvändig olika fördelning av malm och kol.
Många forslag och försök hava avgivits och utförts i Sverige för vinnande av ett dylikt uppsättningsmäl, men det är endast tvenne, som hittills blivit av praktikens man godkända, näinligen de av R. Charleville och av H. Tholander. Den förstnämnde byggde sitt första uppsättningsmäl vid Björneborg 1884 och den senare sitt vid Avesta 1890.*
Charlevilles uppställningsapparat (se pi. XXXV) består av först en ring A, som nedtill är konisk och upptill har en fläns, var-med den vilar på masugnskransen. På denna ring ligger en järnbalk 13, som uppbär en kon C, och mitt igenom denna bjälke och dess kon går en spindel D, som medelst tre armar K är förenad med en dubbelkonisk ring F. G är en stång eller s. k. flöte, som tjänar till att utvisa, när sältningen sjunkit så djupt, att tiden är inne för på-fyllande av en ny. Spindeln D och ringen F uppbäras av en häv-stång H, som medelst lagren I och vindspelet K kan röras, så att ringen F därigenom höjes eller sänkes. Masugnspipan är under själva uppsättningsmälet försedd med en konisk ring M och strax ovanom denna finnas de fyra gasuttagen U. Uppsättningsmälet hålles slutet genom att ringen F av havstången H upptryckes mot konen C och Iralten A.
Uti rummen mellan A och F samt F och C sättes gods, malm och lim, vilket vid sänkningen av ringen F nedfaller i masugnspipan, vilken därvid bör vara fylld till Q. Godset uti rummet AF träffar då sidan av trattringen M och följer denna, tilis det når kolen vid Q, dar det lägger sig i en ring och bildar imirsättning. Godset i rummet FC åter kastas in mot pipans centrum och bildar mittsättning.
Uppsättningsmälet slutes genast åter och gods sättes på nytt i mellanrummet AF, varjämte kolen istjälpas, varefter, sedan godset i pipan sjunkit så långi, alt flötet G utvisar »hålmål», apparaten öppnas igen, då senast uppsatta gods och kol nedrasa i pipan. Godset i AF följer även nu sidan av trattringen M, men som det ej träffar kolet förr än längre ned i masugnspipan, t. ex. vid B, så kastas det till följd av sin fart längre in mot pipans mitt, fallande i en ring nedan-för Q mellan de förut uppkomna godsringarna, bildande den s. k. ringsättningen. Charleville rekommenderar för pipor av samma form som Björneborgs att sätta 50 % såsom mursättning, 20 % såsom mittsättning och 30 % såsom ringsättning av samma gods.
Dimensionerna på uppsättningsmäl av denna typ rättas naturligtvis efter uppsättningens hektolitertal och pipans profil, men anföres här s. s. ett exempel dimensionerna å ett sådant vid en av våra större masugnar med 15 hl:s uppsättningar: diametern i cylindern — 2380,
* Båda finnas noga beskrivna i J. K. A. 1891, varur detta utdrag gjorts.