JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
299
tioner mellan dessa båda system eller på endera ensamt äro under de gångna 40 åren uttänkta och patenterade, men endast få hava någol större värde för oss. De för våra forhållanden lämpligaste torde emel-lertid vara:
Gordon, Strobel & Laureaus apparat, som bland annal användes vid Avesta. Schaktet i denna apparat delas av 3 vertikala väggar i 4 stycken rum, se pi. LUI. Den ursprungliga apparaten av denna lyp var en Whitwellsapparat, d. v. s. tre av de 4 rummen voro genom-dragna av lodräta mura de kanaler, medan det l'järde var förbrän-ningsrum. När man sedan hittade på att fabricera fasontegel bildande sexkantiga kanaler, så utbyttes de murade kanalerna i de 3 rummen mot sådana tegel i enlighet med planschen fig. 4, 5 och 6. Masugns-gasen nedkommer genom roret d, ingår sedan genom brännaren e (kring vilken förbränningsluften insuges) i schaktet a, dar den för-brinner. Förbränningsprodukterna vända så under del for schakten a och b gemensamma tunnvalvet, gå ned genom tegelstapeln i b, sam-las i rummet i, där de åler dela på sig, genomgående öppningarna /i, varefter de uppströmma genom sidoschakten c:s tegelstaplar. Genom valvkanaler k, k, inkomma de så i skorstenens murade underdel I och uppgå genoni spjället o och bori genom piålskorstenen ni. Nar apparaten blivil tillräckligl förvärmd ryckes med hävstängen brännaren e tillbaka, då dess underplatta lillsluler gaspådraget. Öpp-ningen i apparatväggen tillslutes med särskild lucka, skorstensventilen o igenstänges, kallblästerventilen p öppnas, varmblästerventilen under /' likaså och blästern från n går nu motsatt våg, mot vad gaserna gjorde, ned och bori genom roret f. g g äro sotluckor. Denna apparat torde vara en av de allra lämpligaste för våra forhållanden.
Massicks tø Crookers apparat, lorr mycket anvånd både i England och F’örenta Staterna, var en Whitwellsapparat av inera effektiv konstruktion än de vanliga. En svaghet i de andra nu beskrivna appa-raterna är alt eldningsschaktet är lagt vid ena sidan, varigenom dels iorlusterna genoni utstrålning bli onödigt stora, dels ock den sneda uppvärmningen i apparaten åstadkommer slitningar och glidningar i murmassorna, vilket i längd verkar förstörande. Denna apparat åter har ett centralt, nedtill genom 4 stagväggar delat vitt förbrännings-rör. Där själva förbränningen sker, är della rör försett med eil inre »hylsrör» som tillåtes en viss glidning i höjd viel upphettningen. När förbränningsprodukterna uppkommit genom centralröret vända de under ett kupolvalv ned genom två koncentriska rader cirkelordnade kanaler. Nedkomna liil apparatens bollen vända de sedan åter uppåt genoni tre koncentriska rader något smalare kanaler och diirpå, upptill, bort genom den ovanför apparaten befintliga skorstenen. Svagheten i denna apparat låg i att sotningen av inre ringkanalerna samt centrum-röret var besvärlig.
Dessa svagheter skola nu vara övervunna vid en år 1907 for