360
JÄRNETS METALLURG!
behovet för beskikningens slaggbaser, subtraherar detta från den i malmblandningen förefintliga kiselsyran och summerar sedan de efter tabellen uträknade kalkkarbonatbehoven för den överskjutande kiselsyran och för lerjorden. Skulle, vilket undantagsvis händer, basernas kiselsyrebehov överstiga befintlig kiselsyra, så får man lätt ut lerjordens kiselsyrevärde genom att multiplicera dess procenttal med — , varefter denna produkt ävenledes fråndrages basernas kiselsyrebehov, då svar erhålles om beskickningen behöver kvarts- eller kalkstensuppsättning. I förra fallet får man tillsatsprocenten av kvarts direkt, i senare åter ur_ kiselsyrekolumnen i tabel! LXVI — kalciumkarbonatbehovet * An-inärkas bör, att siffrorna för lerjorden i tabellen uträknats under förut-sättning att i slaggerna en molekyl A12O3 svarar mot en molekyl SiO2 och ej efter dessa ämnens syrehalter.**
Vid beräkningarna brukar man, om inedelanalysens mangan-oxidulhalt går upp till 1 % eller över, räkna, att endast hälften av densamma går i slaggen, och ökar man tackjärnets vikl i stallet med halva manganhalten.
Malmernas tackjärnsprocent erhåller man, om man ökar inedelanalysens järnprocent med sagda manganbelopp och därtill för kol och kisel ökar summan med 4% av densamma.
I ackjärnets fosforhalt erhålles sedan genom att dividera inedelanalysens fosforhalt med den funna tackjärnsprocenten, multiplicera med 100 och till produkten addera O,oi % P för kolens fosforhalts skull.
Exenipel 1. En beskickning bestående av:
20 % Mossgruvemalm
30 » Haggruvemalm
40 » Bergsgruveinalm och
10 » Johannesbergsmalm skall avblåsas med bisilikatslagg. Malmernas analyser äro upptecknade i tabeil LXV.
T a b e 11 LXV.
j Malmernas namn MnO MgO CaO A12O8 ] SiO2 Fe P
Malm från Mossgruvan .... » » Haggruvan .... » » Bergsgruvan .... » » Johannesberg . 0,03 1,02 0,80 4,1 0 0,50 2,1 0 3,60 2,04 6,01 1,80 8,22 1,0 1 12,4 0 — 6,20 0,50 14,20 0,60 18,40 45,5 0 51,02 64,80 50,1 0 0,0 0 21 O,oio| 0,006 0,0 0 21
nnnlveo kalciu“karbOI>atbehovet är funnet, tager man med hjalp av tabellen oeh analysen å limmen reda på, huru myeket åtgången biir av den kanske ofta rätt orena kalk-sten som sta till buds.
. ** A.nrndes “ ,hyttan ®ndast sägverkskol och skall något mera kiselhaltig tackiarnssort
åaaa maste man fore avdraget for basernas kiselsyrebehov göres minska den befintliga kiselsylemangden med den tackjarnets kiselmängd motsvarande kvantiteten. Användes skogskol racker deras sandhalt mer än väl att täcka tackjärnets kiselbehov