JÄRNETS UTBR1NGANDE UR MALMEN
363
Denna beskicknings tackjärnsprocent av malm biir åter 51,3 3 4.51,33 . . 0,006 . 100
------— = 53,3 8 %, och dess fosforhalt i tackiärnet bür — —------ 100 53,3 8
4- O,oi = 0,02 1 % P.
Exempel 2. Man har fått order att åstadkomma en engående lancashirebeskickning, vari ovananförda malmer skola ingå i samma proportion till varandra, men dar kalken skall ersättas av en blandsten: Sjögruvemalm hållande:
MnO MgO CaO A12O„ SiO2 Fe P
6,28 4,47 3,10 0,74 1,60 52,50 0,002
100 kg av de andra malmerna behöva då efter vad vi förut sett
7,4 8 kg kalciumkarbonat.
Antaga vi nu att av Sjögruvemalmens manganhalt hälften går i tackjärnet få vi denna malms kiselsyrebehov sålunda: Dess tre baser erfordra för bisilikatslagg 2,6 4 4- 6,7 1 —{—3,3 2 — 12,6 7 % SiO2. Den
, 60.0,7 4
håller kiselsyra = 1,6 o % och lerjord 0,7 4 (motsvarande — -
= 0,44 SiO2), således summa 2,04% SiO2. Dess kiselsyrebehov biir då 12,6 7 — 2,0 4 = 10,6 3 %, vilket enligt tabellen motsvarar ett kalk-överskott av 10,6 3 X 1,6 7 — 17,7 5 %. Som de andra malmernas kalk-7,4 8 . 100 behov var 7,4 8 kg, behöva 100 kg av dem naturligtvis == —--------
17,75
— 42,2 % eller för kolens sands skull 45% Sjögruvemalm.
Beskickningens sammansättning biir då i % :
14 % Mossgruvemalm
20 » Haggi’uvemalm
27 » Bergsgruvemalm
7 » Johannesbergsmalm och
32 » Sjögruvemalm.
Mråzecks metod, det utuecklade stöchiometriska söttet*
Vid denna metod uppställer man samtliga i beskickningen ingå-ende malmers och slaggbildningsmedels analyser på det sätt, som tabeil LXVIII angiver: I denna tabelis kolumner 1—5 uppskrivas de slaggbildande ämnena i %, kolumn 6 summan av desamma, » 7 järnhalten,
» 8 fosforhalten,
t » 9—12 basernas syre,**
» 13 summa bassyre,
» 14 kiselsyrans syre,
* Ur Eisenhüttenkunde av v. Ehrenwerth.
** Mräzeck räknar lerjorden såsom bas.