JÄRNETS METALLURGl
50 % Örling
17 » Gröndal
12 » Granrot
4 » Semla
17 » Lim.
Platz’ i och för sig enkla metod bar man i Tyskland ytterligare förenklat genom att ur praktiken skaffa en mängd standartvärden. Först har man ändrat om begreppet p till från att vara basprocenten
. ... . ... 100. Summa baser
av slaggsammansattningen till p = —-----------------. Räknande
Summa syror
svavelkalcium och svavelmangan som neutrala har man så utrett, att värdet på p vid goda slagger är det nedanstående:
1 allmänhet . 100
Vid puddel-tackjärnsslagg . . 80—90
» thomas- » » . . . 100—120
» gjuteri- » » . . 90—100
» bessemer- » » . . 90—100
» grått mineti-» » 92
» vitt » » » . , 82
» martin- » » . 100—120
» spegeljärns- » . . 130
» ferromangan- » . . 150
» ferrosilicium- » . . 80
Vid limbehovets beräkning antager man så, att för 100 kg malm: l:o l/s—x/2 av manganhalten förslaggas, 2:o 0,2—0,5 % av järnhalten vid blåsning av grått järn och 1 % vid vitt järn går i slaggen,
3:o svavlet såval det som sulfid eller sulfat i malmerna förekom-inande, som koksens går i slaggen som CaS,
4:o kalken ej är rent kalciumkarbonat,
5:o en del av beskickningens kiselsyra går som kisel in i tackjärnet.
Så har man uträknat att:
om koks och beskick-ning hålla tillsam-
mans på 100 kg. . 0,10 0,20 0,40 0,60 O,8o 1,0 2,0 3,0 4,0 kg S
så behövs för detta
svavels mättande pr
100 kg koks och be-
skickning........ 0,1 8 0,36 0,72 1,08 1,44 1,8 3,6 5,4 7,2 » CaO eller av kalksten av den
i Tyskland vanligen
använda kvaliteten. 0,35 0,70 1,40 2, i o 2,80 3,5 7,0 10,5 14, o »