406 JÄBNETS METALLURGI
Och skulle den tänkas
12 sa skulle för
28
Fe() + C = Fe + CO kg C uppstå en värmeförlust
- (2704 1060) — 1340 = 304 v. e.
reaktionen således omöjlig utan betydande extra värmetillskotl.
d. Skärningar och frätningar i pipans väggar och hotten: Härvid kan man dels åtskilja olika nivåer i vilka dylika förekomma, dels olika sätt, på vilka frätningarna uppkommit, ävensom olika orsa-ker till desamma. Vid nedblåsning av en masugnspipa finner man lätt, att om några tegel av en eller annan anledning med murarhackan tuktats, så att de förlorat sin vid fabrikationen bekomna täta och jämna yta, så visa de sig mera slitna än bredvidvarande otuktade stenar. Likaså finner man, att alla brukfogar urgröpts mera än teglen och alt urgröpningen går d j upare in i väggen ju tjockare logen är. Ävensä är urgröpningen vida betydligare i de vertikala än de horisontala fogarna. Av detta framgår dels all amerikanarnas sätt att hellre få små hyllbildningar än hugga sneda ytor i teglen i lutande vägg har fog för sig, dels ock att på grund av den nötning beskickning och gaser utöva, bör man mura med minsta möjliga fogar och isynnerhet laga att vertikalfogarna bli så att säga »hårfina». Synar man så en med nödsattare gang driven träkolshyttas eller en koksmasugns pip-murar vidare, så finner man, att större frätningar, än som kunna skyllas på nötning, förefinnas i åtminstone tre olika nivåer, samt kanske oregel nuissigt här och var för övrigt. De sistnämnda antager man hava uppkommit genom lösbrutna skullningar, de tre andra åter av andra orsaker. Överst har man — ej sårdeles långt under gasfånget, men i olika djup — allt efter som masugnsgaserna lämnat pipan med högre eller lagre temperatur en vanligen runtom gående frätning. Vid pipor, som varit utsatta för snedgång eller dar kolen istjälpts vårdslosl t. ex. mest från ena sidan, så att grova kol kommit ål andra hållet, kan dock denna frätning vara ensidig och i sista fallet alltid dår de grövsta kolen gått ned. Denna frätnings orsak är utdissocierat kol, som avsatt sig i teglets porer och utvidgat desamma samt luckrat teglet och sprängt bori ur det korn för korn. Utdissocierandet av kol ändras, som vi forut påpekat, med malmens i beskickningen beskaffen-hel, i del att ju oxidrikare och porösare densamma är, i ju högre grad sker omvandlingen av koloxid i kol och kolsyra och verkar således härvid värst vid från svartmalm till oxid upprostad slig och mullande lösa Gröndalsbriketter, men ännu mera avgörande för frätningens djup-gående är det använda teglets beskaffenhet. Ju lösare och porösare det är, ju sämre. Lösheten kan bero av för svag och för hastig brän-ning, av för litet stoftgods’ inblandning i den grövre massan fore for-mandet eller av att teglen vid lagringen eller transporten uppsupit