TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
451
De s. k. formbrösten fastkilas i härdens sidostycken och i dessa bröst fastkilas formorna med viss lutning inåt och nedål. Ovanpå formbrösten har man antingen murade väggar eller ock fastkilas dar gjutna sidoskoningar, s. k. slagglådor. På dessa sidoskoningar vilar antingen gjutna valvhällar eller ock ett mural valv. Framstycket är försett med inätvända flänsar mellan vilka det utfodras med eldfast tegel, och utvändigt har stycket ett par gångjarnskrokar, på vilka den s. k. kolgrinden rör sig. Denna är förfärdigad av smidesjärn.
I härdens bakre del bortgår lågan genom ett med insättnings-lucka försett rum, å vars refflade bottenhäll tackjärnet förvärmes och gå förbränningsgaserna därefter gepom blästervarmapparaten till skorstenen, alldeles som vid franche-comtéhårdarna. Varmapparaten har sällan mer än 2 rader rör. Från två eller flera hårdar förenas sedan gaserna och få genomgå en ångpanna, varvid man vanligen räknar på att få ånga för minst 10 hästkrafter per hård. Från ång-pannorna fortsätta gaserna sedan vanligen genom ett gnisterhus till skorstenen, men som de då ännu ha betydande värmeöverskott kvar, har man på många Ställen sökt nyttiggöra ytterligare av detta t. ex. i bykstuga, bageri och badhus mm. Skorstenen tages 30 a 40 in hög och behöver för gaser från 10 härdar en inre toppdiameter av 1,2 5 ni. Blästerbehovet har av bergseleverna uppmätts till c:a 0, i m8 i sek. per forma (av 0° och 760 mm tryck).
Härdställn ingen.
Härdstommens mått kunna ej underkastas någon andring utan att härden helt ombygges, och det lösa hårdvirket brukar ej heller he-höva ändras till sina dimensioner, inen dess plats i härden — isynnerhet hottens, väggarnas och formornas — jämkas något på, allt efter beskaffenheten av det tackjärn, som man under kommande vecka har att färska, samt även efter kolens kvalitet, smältornas storlek och tilltänkt blästertryck och blästervärme. De viktigaste måtten anses vara: Härdens djup, formornas stopning och mynningdimensioner samt huru långi formorna inskjuta i härden, men även de små lut-ningar från horisontal- resp. vertikalplanet, som bottenhäll, form- och askväggar givas anses av flertalet smeder ha myckel stor betydelse.
Med härdens djup menas vertikala avståndet mellan formväggens övre kant ned till härdbotten.
Med formans stupning menas vinkeln mellan formmynningens plan och lodlinjen, då forman ligger inkilad å sin plats i formbocken.
Med formornas underskärning menas åter den vinkel som form-mynningplanet gör med lodlinjen, når formans undersida lägges horisontalt
Med formans avstånd från askväggen menas horisontala avståndet mellan formans centrumlinje och askväggens innersida.
Med formans lutning ur horisontalplanet menas åter dess botten-