CH
□O
JÄRNETS METALLURGI
Ta bell LXXIV. Prov »
Mn() FeO FesOs
Tiden för provtagningen
■ % %
Prov från forskning av Tabergstackjärn, Jacobsson*
N:o 1. Provet taget under tackjärnets nedsmältning — 72,40 12,74
N:o 2. » » vid andra brytningen efter tackjärnets ned-
småltning — 65,85 23,2»
N:o 3. » » vid fjärde brytningen efter tackjärnets ned-
småltning — 68,86 •21,00
68,30 20,61
■ N:o 5. » » » andra brytningen efter koket — 69,91 19,00
1 N:o 6. » » » fjärde » » » — 72,00 18,41
N:o 7. » » efter farskornas uppbrytning före smalt-
görningen — 74,1 0 13,90
1 N:o 8. > » vid smältgörningens slut (rinnslagg) . . . — 76,76 12,06
Prov fran forskning av Söderfors lancashiretackjärn år 1888.
N:o 1. Provet taget strax efter tackjärnets nedsmältning 4,96 67,15 18,84
N:o 2. » » under råbrytningarna 4,86 68,26 17,87
N:o 3. » > strax före kokets början 4,88 74,25 11,94
N:o 4. » » vid kokets slut 5,18 74,50 1 1,36
N:o 5. » » mitt under uppbrytningarna 5,95 75,79 8,80
N:o 6. >' » vid slutet av uppbrytningarna 5,6 8 73,03 1 2,2«
N:o 7. » » » början av smältgörningen 5,21 7 0,5 4 10,5«
N:o 8. » » » slutet av smältgörningen 5,03 71,86 15,13
N:o 9. » > » » » > (rinnslagg) . . 5,59 75,19 9,16
Prov från forskning av Norberg-Valla lancashiretackjärn år 1890.
N:o 1. Provet taget strax efter tackjärnets nedsmältning . . . 3,3 0 74,67 11,51
N:o 2. » » under råbrytningarna 2,8 3 78,1 6 8,92
N o 3. » » efter kokets slut 2,48 75,29 14,17
; N:o 4. » » under färskbrytningarna 2,46 72,50 17,08
N:o f>. » » ’ uppbrytningarna 2,38 72,77 10,57
N:o 6. » » » smältgörningen 2,4 G 73,1 6 15,21
* Ur: Om lancashiresmide av C. A. Jacobsson. Analyserna utförda i Falu Bergsskola.
Som en i serien befintlig fullständig analys utvisar att från kolens sandhalt inkommit i slag«“
nied knyckar och skjulningar eller med hjälp av Lagervallska hjälp-brytaren framföres med speisen åkande på härdbotten ända bort till askväggen, varefter uppbrytning göres och spettet utdrages igen, för all på nytt nedstickas efter lackhällskanten, fast nu och senare allt närmare bardens andra sida. På så sätt overfares hela ytan av härd hotten och järn och smält saml halvsmält slagg blandas allt full-ständigare med varandra och bli genom alt de oupphörligt uppkastas i foci och i de varmaste kollagren allt hetare. Foci syrerika gaser