TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
475
Vallonjärnet är svenska järnhanteringens dyrbaraste räjärnshan-tering, i det att smältstyckenas tillverkning går till c:a 170 kr per ton och stängjärnets till c:a 260 kr per ton och dock fortlever hanteringen, visande vad finaste kvalité betyder även i detta jobberiets och humbugens tidevarv!
D. Puddlingsmetoden.
Om denna till synes överallt utdöende metod behöver ej i en svensk järnets metallurgi anföras mera, än vad författaren av denna bok anförde i Wiborghs metallurgi och avtryckes därför här det sotn i densamma skrevs med endast några få och kortfattade tillägg.
Ugnens konstruktion. Numera användas endast fasta puddelugnar och dessa av i de allra fiesta fall ej regenerativ* eller rekuperativ** konstruktion, utan av den vanliga flamugnstypen, men som arbetet rablingen — i puddelprocessen är mycket ansträngande, så har man förr även försökt diverse konstruktioner med roterande härdrum i puddelugnarna varav den forstå var svensken Östlunds,*** som se-nare följdes av Danksf och Pernots,ff m. men vilka ugnstyper ävenledes såsom överallt bortlagda nu endast äga historiskt intres.se och därför här ej beskrivas, utan åtnojer jag mig med att genomgå konstruktionen av endast den enkla fasta puddelugnen dock oninäni-nande, att av denna funnits och troligen ännu finnes en s. k. dubbel form d. v. s. med tvenne i stallet för en arbetsöppning.
Den enkla puddelugnens vanligaste konstruktion framgår av pi. LXV, fig. 3 och 4, och består ugnen av tre huvuddelar, varav a är eldstaden 0,9 X 1,0 m med bränsleinmatningsluckan f, b arbetsrum-met eller härden och c fuchsen eller skorstensöppningen. Härden ut-göres av ett pannliknande rum 1,2 - 2,1 m långt och 1,6 —1,7 m brett, bildat av den tjocka »sulplattan» (bestående av tjocka tackjärnshällar), en på denna liggande ihålig med vatten avkyld tackjärnsram 0,13 — 0,4 m hög samt av murade fram- och bakväggar. Denna hård eller panna inklädes atomlands endast med rikaste järnmalm eller med något annal på järnoxid rikt ämne, såsom uppoxiderad puddelslagg. I Sverige vid Surahammar åter har man den omnämnda ringen massiv och bottenhällarna täckta av ett lunt skift Bjuv-F tegel, varpå puddelslagg insintras. Fodret insintras på det saltet, att det i bitar uthredes över botten,*f saml då det i hettan veknat, medelst en rabel uthredes
* Regenerativa puddelugnar se J. K. A. 1862 sid. 134, 1864 sid. 56, 1875 sid. 107, 1876 sid. 280, 1889 sid. 278, 1889 sid. 280.
* * Rekuperativ se J. K. A. 1891, pi. IV.
* •* J. K. A. 1859, pi. 1.
f Se K. A. 1874 sid. 286, 1876 sid. Ö0, 1877 sid. 267, 1878 sid. 153.
ff J. K. A. 1875 sid. 107, 1876 sid. 56 och 202, 1878 sid. 152, 1877 sid. 554.
K- A- 1879 sid- 212> 1876 sid. 52 och 287, 1877 sid. 269, 1881 sid. 143.
♦f Vilken, om den ej är tegelklädd, forst lersmetas.