484
JÄRNETS METALLURG!
ined dock mycket varierande kolhalt vid ett och samma n:o beroende på inflytelserna Iran i stålet ingående varierande halter av andra legeringsämnen, egent. Si och Mn. Från dessa bessemermetodens första lider hava vi i behåll några tabellariska uppgifter* varur jag i sammandrag anför nedanstående siffror, vilka ju äro av största bergshistoriska intresse ej blott för Sverige utan för all världens järn-hantering:
Tillverkningsrapport** från Edsken för liden10/?—13/i- 18/7185K i4/:i1859
Antal blåsningsdygn Använt tackjärn i ton 143 598,20 228 1030,25
1-Crhållct: (iotcn n:o 1 » »2 » »2,5 » »3 » »3,5 » *4 » »4,5 i ton i % 0,29 0,05 6,83 1,14 33,2 6 5,5 5 88,63 14,82 181,7’2 30.37 60,44 10,1 1 8,10 1,8 6 i ton i % 0,29 0,02 6,83 0,66 54,00 5,25 136,66 13,30 268,36 26,10 141,94 13,77 13,65 1.30 0,54 0,05
Summa göten Stål för omsmältning i degel .... Tackjårnsskro (utkok) Avbränna 379,27 63,4 0 120,8 2 20,19 8,89 1,49 89,22 14,92 622,2 7 60,4 5 209,H4 20,50 50,6 6 4,9 6 147,38 14,10
Summa 598,2 0 100,oo 1030,25 100,00
Antal blåsningar Dygnstillverkning, ton Använt tackjärn per blåsning, ten Per blåsning erhållna göten, ton Tackjårnsåtgång i ton per ton stål . 581 2,65 1,03 0,65 1,23 1001 2,7 3 1,02 0,62 1,2 2
Stålet göts i dels 5 tum X 4 lunis, dels i 3 tum X 4-kanl göten och utråcktes vid Högbo bruk varefter slutresultatet lyckts hava slåli sig på följande satt:
För götena av grovlek l:ma stål 2:da » Stål till omsmältning i degel Tackjärnsskro (utkok) 4" X 5" 12,1 5 % 40,2 3 » 20,5 0 » 4,9 5 » 3" X 4-kanl 25,6o % 26,08 » 20,5 0 » 4,95 »
* Värtnländska Bergsmannaföreningens Annalei' 1858—1859 sid. 88.
** Tabellen i W. B. A. här omräknad i ton efter angivning i den samtida upplagan av Zweigbergks räknebok, att 1 skeppund tackjärnsvikt = 26 pund d:o, 1 pund = 20 marker d:o, 1 mark d:o = 7821 ass, under det 1 mark viktualinvikt = 8848 ass = 2 gg27 kg. Således 1 skeppund tackjärnsvikt = 195 kg.