ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE 523 bessemergaser av A. Tanun. Per 100 viktsenheter införd lüft holl i viktproeent Bessemerstålet hüll i % syre CO H N införd såsom luft och vatten • återfun-net i de bortgående gaserna upptaget av slaggen 4,97 0,04 S1.;, 23,49 11,92 11,57 26,01 0,0 4 67,04 23,56 22,79 0,77 25,07 0,04 68,21 23,55 21,58 1,97 avlämnat från slaggen till gaserna i gaserna förekom-mande kol Till 1000 kg tackjarn åtgick ms luft 0,00 0,0 0 86,61 23,19 0,00 0,00 88,48 23,1 9 22,40 0,05 67,08 23,65 26,63 0,04 65,8 2 23,6 6 23,04 0,06 69,40 23,63 O,o o 0,0 0 80,72 23,19 16,3 1 0,02 75,7 4 23,85 25,5 2 0,05 67,36 23,65 24,4 6 0,03 69,36 23,4 6 0,00 0,0 0 87,67 23,1 9 13,78 0,0 6 78,79 23,66 19,76 0,08 73,14 23,86 25,20 0,07 69,5 4 23,8 i 26,03 0,0 6 73,75 23,69 25,48 0,08 73,34 23,8 6 22,8 6 0,1 3 73,70 24,2 7 4 blåsningarna innehöll fuktighet, 10,92 12,27 — 7,6 1 15,58 — 23,3 8 0,2 7 — ' 24, l 3 — 0,57 20,62 3,0 1 — 17,52 5,67 15,30 8,05 — । 22,49 1,1 6 — 20,4 3 3.08 — 8,0 1 15,1« — 12,90 10,7 6 — 17,28 6,6 8 — 20,1 4 3,67 — 15,61 8,08 — 16,09 7,77 — 16,1 2 8,1 5 — 5,24 14,93 14,08 0,26 0,02 0,08 364 0,96 2,39 14,26 15,71 12,97 0,1 0 0,0 2 0.0 (i 380 0,83 9,28 14,67 13,46 0,07 0,02 0,04 394 2,7 9 7,72 10,84 13,43 1 1,66 1 1,75 11,15 I 0,22 0,04' 0,29 406 fast järnet ibland absorberade det frigjorda vätet, värdena borde halterna av kisel och mangan ej mycket överstiga vardera 1 %, så bortgå de tämligen fullständigt under de två å Ire första minuterna. På exemplet från Bångbro se vi åter, att om manganhalten närmar sig 2 % har man ännu efter 3 min. c:a xlt% kvar i badet och på exemplet från Västanfors synes, att vid en ursprunglig halt av 5 % Mn närmare en halv % kan återstå ännu efter 9 minuters blåsning och då kolhalten kommit ned till c:a */-’ %■ År manganhalten så hög, håller sig även en del kisel envist länge kvar under blåsningen, trots ursprungliga halten, som vid detta exempel ej varit högre än c:a 1 %. Delta beror otvivelaktigt på att, som man länge vetal, kolets föreningsbegär till syret med stigande temperatur stegras fortåre, än vad kisels, mangans och järns gör, och samma är forhållandet med kiselns och manganens i forhållande till järnets, och har man uttryckt