556
JÄRNETS METALLUKGI
vid chargestorlekar omkring 15 ton. Går jag ut från de bränslebehov, jag funnit behovliga vid energiskt drivna svenska basiska martin-ugnar samt med hjalp av mina siffror i tabeil LXXXII söker beräkna
sannolikl bästa fria
ugnsrumshöjden i hadels mitt, så får jag ett gan-ska konstant tal för denna vid mindre ugnar och något växande vid högre; vilket fram-går av tabeli LXXXIII. Jag har därvid ut-gått från min 18-tons ugn, som vid füll gång för varje levererad ton stål har en stenkolsåtgång av 180 kg och mot varje för chargen förbrukad ton kol har en fri ugnsrumsvolym — 8,3 7 m8, vilket mått jag för sådana ugnar finner praktiskt.
Som redan påpekats har jag här räk-nat ut efter ungefärliga stenkolsåt-gången, vad ugnsrummets fria medelhöjd hör bliva, därav dess något vacklande » siffror, efter vilka sen i uppsnyggad serie passats ugnsrummets fria mittelhöjd.
Gasgluggar na: Gaserna kunna in-£ ledas på många olika sätt i ugnsrummet: X o,: med två bredare luftgluggar över och två högre men smalare gasgluggar un-_ der dessa, i vardera gaveln, se pi. LXXX lig. III,
2 a2: med en bred springa för luften över och 5 två (eller tre) gasgluggar under,
I F a8: med tre luftgluggar över och två under 2 dessas skiljepelare placerade gasgluggar.
g- Mittersta luftgluggen då med något större bredd och höjd än sidogluggarna, ai: med en luftglugg över, och en gasglugg under, fl5: med en gasglugg och en luftglugg jäm-sides, a6: med luften nedkommande genom ett eller tvenne hål i valvet och med gasen inkommande genom tvenne eller ett hål i vardera gaveln, se pi. LXXXI, a7: med galleriinledning, då gas och luft inkomma i jämhöjd med varandia, luften genom trenne, gasen tvenne gluggar, se pi. LXXXII.