Järnets Metallurgi

JÄRNETS METALLURG! .572 » inedelst skruv, är konstruerad av P. Anderson i Arvika. Den ger genom den kontinuerliga inmatningen en synnerligt jämn gas. Munkforstypen för generatorer skiljer sig från alla andra däri att i densamma bränslemassan uppbäres av murade balkar mellan vilka blästern inkommer och askan nedfaller. Dessa generatorer äro ut-tnärkta för ett bränsle som ved, som ger litet aska. Av i utlandet använda generatorer* är t. ex. Morgans (se pl. LXXXIX lig. 1) mycket använd. Densamma hör till grupp 2 d. v. s. saknar rost och har askan vilande på botten i en vattenbassäng och hör vid densamma vattnets kylande verkan sträcka sig så högt upp, att blästerrörets halt därav skyddas mot förbränning. Poetter har förbättrat denna generator genom att utom det centrala blästerröret även genom en springa runt om väggen nedtill i generatorn inblåsa luft. Kerpelys generator tillhör åter gruppen 4. Densamma (se pl. LXXXIX fig. 2) är försedd med ett av z-järn bildat rost sammanhäng-ande med den av en djup tallrik av gjutjärn bestående vattenbassängen. Ovanför z-rosten finnes en vid detta fastsittande omrörare. Tallrik med rost och omrörare roterar på under den förstnämnda befintligt kullager, medan den av vattnet släckta askan skrapas ut över tallrikens kant genom skevt nedslående orörliga skrapjärn. Allt efter som man satter tallriken i hastigare eller långsammare rotation ökas eller min-skas askutskrapandet och därmed även sjunkningen på beskickningen i generatorn. Den mekaniska inmatningens fart ökas eller minskas samtidigt. Det enda man kan hava att invända emot denna generator är alt den förbrukar rätt mycket kraft, samt att den som alla vatten-askrumsgeneratorer ger något mera vattenånga i gasen än generatorer utan vattenaskrum. A. Wilsons generator (pl. LXXXIX fig. 3) skall hava vunnit mycket anseende i England på de sista åren.** Densamma skall förekomma de besvärliga sotningarna i gasledningarna utan att genom vattenrening eller dylikt nedsätta gasens temperatur eller göra densamma t'uktig. För detta andamål ledes gasen, som ut-lages på vanligt satt uppe i generatorn, genom två kanaler ned under en Iratt i elt reningstorn, som bara hålles fyllt tned slaggstycken. Vid passerandet upp genoin dessa avsättes så tjära och sot, och allt efter som det blir for mycket sot i de understå slagglagren utrakas de ur * I Stahl und Eisen finnas uppgifter om och ritningar å foljande generatorer: Talbots i 1908 sid. 1355, Morgans i 1907 sid. 699 och i 1H05 sid. 391, Küppers 1911 sid. 1920 och 1635, Hilgers 1911 sid. 109, Wilsons 1912 sid. 24, Siemens nya 1905 sid. 389 och 1907 sid. 69ö, Reichs 1907 sid. 695, Blezingers 1907 sid. 697 och 1906 sid. 723, Buirés 1W07 sid. 697, Rehmanns 1907 sid. 698, Zet<ches 1907 sid. 698, Turks 1907 sid 701, Smidts 1907 sid, 702, Poetters 1907 sid. 702, Schlüters 1907 sid. 703, Duffs 1905 sid. 390 och 1907 sid. 703, Herricks 1U07 sid. 704, Taylors 1907 sid. 705, Hughs 1907 sid. 706 och 707, Kerpolys 1907 sid. 705, Fraser-Twlhots 1907 sid. 707, Pintsehs 1907 sid. 709 och 710, Letombs 1907 sid. 710, Crossleys 1907 sid. 712, Riches 1907 sid, 711 och 1905 sid. 393, Lancauchez’ 1907 sid. 712, Körtings 1907 sid. 712, Jahns 1907 sid. 713. I The Engineer 1911 sid. 500 o. f. ilterfinnas: Monds, Duffs, Dawsons, Deuwicks och Loomis. I Hütte åter Duffs, Kerpelys, Poelters och Erhärt & Sehners. ** Se S. u. E. 1912 sid. 24.