Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
GNISTBILDNINGEN VID BORSTARNA.
153
Orsaken till gnistorna, som uppstå vid borstarnas be-
röringspunkter med kollektorn, är hufvudsakligen att söka i
den s jälf induktion eller extra ström, som alstras i en ledare,
genom hvilken en ström föres, när ett afbrott plötsligt äger
rum i ledningen. Borstarna släpa under induktorns och
kollektorns rotation mot den sistnämndas lameller och komma
därvid ömsevis i kontakt med dessa och ömsevis med det
mellanvarande isolerande ämnet. Under en liten tid berör
en borste två bredvid livarandra liggande lameller och en
kortslutning inträffar då. Man inser lätt, att vid denna öfver-
gång strömmen, som genomgår lamellerna å ömse sidor om
borsten, under ett ögonblick inaste afbrytas och sedermera
omkastas. Med andra ord, hvarje afdelning till induktorn
kommer, när don går förbi borsten, att fa sin ström omkastad.
Om den till samma afdelning hörande trådspolen därunder
vore i ett sådant läge att det magnetiska fältet icke alstrade
i densamma någon elektromotoi’isk kraft, skulle den kortslutna
strömmen genom borsten snart upphöra under svag gnist-
bildning. Men om borsten vore tillbakaskjuten i motsatt
riktning mot induktorns rotation, skulle en elektromotorisk
kraft uppstå; hvilken förstärkte nämnda ström och således
förökade gnistorna. Annorlunda blifver händelsen, om borsten
något flyttas i rörelsens riktning. Äfven da skulle en
elektromotorisk kraft alstras, men den skulle sända en ström
åt motsatt håll mot förut och följaktligen motverka gnist-
bildningen.
Vid en väl konstruerad, dynamo bör det mellan två när-
gränsande poler finnas ett läge hos borsten, vid hvilket dessa
båda ögonblickliga strömmar upphäfva hvarandra, och gnist-
bildningen skulle där upphöra, om icke äfven andra orsaker
kunde framkalla densamma. Men då såsom vi förut lärt
känna en större belastning, cl. v. s. en starkare ström i in-
duktorn framkallar förökad armatur-reaktion, hvarigenom det
magnetiska fältets beskaffenhet förändras och ett större för-
språng hos borsten skulle pakallas, är döt uppenbart att de
åtgärder, hvilka tjäna till att försvaga eller upphäfva armatur-
reaktionen, äfven böra förminska gnistbildningen. Särskildt
är detta af betydelse, när väsentliga förändringar i maskinens
belastning ifrågakomma.
Emedan en ringinduktor förutom de yttre ledarna äfven
har inre ledare, hvilket icke är händelsen med truminduktorn,
har den förstnämnda vanligen större armatur-reaktion än den
sistnämnda samt följaktligen större benägenhet för att lämna
gnistor samt påkallar ett större försprång hos borstarna än
denna.