Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
GNISTBILDNINGEN VID BORSTARNA. 153 Orsaken till gnistorna, som uppstå vid borstarnas be- röringspunkter med kollektorn, är hufvudsakligen att söka i den s jälf induktion eller extra ström, som alstras i en ledare, genom hvilken en ström föres, när ett afbrott plötsligt äger rum i ledningen. Borstarna släpa under induktorns och kollektorns rotation mot den sistnämndas lameller och komma därvid ömsevis i kontakt med dessa och ömsevis med det mellanvarande isolerande ämnet. Under en liten tid berör en borste två bredvid livarandra liggande lameller och en kortslutning inträffar då. Man inser lätt, att vid denna öfver- gång strömmen, som genomgår lamellerna å ömse sidor om borsten, under ett ögonblick inaste afbrytas och sedermera omkastas. Med andra ord, hvarje afdelning till induktorn kommer, när don går förbi borsten, att fa sin ström omkastad. Om den till samma afdelning hörande trådspolen därunder vore i ett sådant läge att det magnetiska fältet icke alstrade i densamma någon elektromotoi’isk kraft, skulle den kortslutna strömmen genom borsten snart upphöra under svag gnist- bildning. Men om borsten vore tillbakaskjuten i motsatt riktning mot induktorns rotation, skulle en elektromotorisk kraft uppstå; hvilken förstärkte nämnda ström och således förökade gnistorna. Annorlunda blifver händelsen, om borsten något flyttas i rörelsens riktning. Äfven da skulle en elektromotorisk kraft alstras, men den skulle sända en ström åt motsatt håll mot förut och följaktligen motverka gnist- bildningen. Vid en väl konstruerad, dynamo bör det mellan två när- gränsande poler finnas ett läge hos borsten, vid hvilket dessa båda ögonblickliga strömmar upphäfva hvarandra, och gnist- bildningen skulle där upphöra, om icke äfven andra orsaker kunde framkalla densamma. Men då såsom vi förut lärt känna en större belastning, cl. v. s. en starkare ström i in- duktorn framkallar förökad armatur-reaktion, hvarigenom det magnetiska fältets beskaffenhet förändras och ett större för- språng hos borsten skulle pakallas, är döt uppenbart att de åtgärder, hvilka tjäna till att försvaga eller upphäfva armatur- reaktionen, äfven böra förminska gnistbildningen. Särskildt är detta af betydelse, när väsentliga förändringar i maskinens belastning ifrågakomma. Emedan en ringinduktor förutom de yttre ledarna äfven har inre ledare, hvilket icke är händelsen med truminduktorn, har den förstnämnda vanligen större armatur-reaktion än den sistnämnda samt följaktligen större benägenhet för att lämna gnistor samt påkallar ett större försprång hos borstarna än denna.