Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

154 LIKSTRÖMSDYNAMOS OCH MOTORERS KONSTRUKTION. Det är äfven tydligt, att ju färre antalet lameller är i kollektorn och ju större antalet är af de mellan två lameller befintliga trådarna i induktorn, dess starkare gnistbiMning äger rum. I vissa hänseenden äro dock olika åsikter rådande an- gående gnistornas uppkomst. I allmänhet antages att de alstras i det ögonblick, då lamellen i kollektorn lämnar borsten. Enligt T Heid skulle de dock förnämligast uppstå under kortslutningen, innan lamellen lämnat borsten. *) Enligt denne elektrikers undersökningar borde maskinen för att verka väl vid alla belastningar erhålla stort kontaktmotståncl vid bor- starna, hvareirot afdelningarnas »impedance», d. v, s. deras genom själfinduktionen förökade skenbara motstånd **) borde vara litet. Detta sistnämnda vilkor skulle återigen påkalla, att induktionen förminskades och att maskinens dimensioner förökades, hvilket åter skulle göra maskinen mera kostsam. Lättare utförbart är förökandet af kontaktmotståndet. Såsom vi of van (§ 61) anfört, kan detta uppnås genom kolborstars användande. Vid alla af Reid undersökta maskiner, som verkade väl i fråga om kommutationen, fami han att de särskilda afdelningarnas skenbara motstånd var litet i jäm- förelse med kontaktmotståndet. Om borsten har tämligen stor tjocklek, kan det inträffa att två afdelningar samtidigt kort- slutas, och i vissa fall verkar maskinen bättre pä sådant sätt än såsom vanligt. Detta är dock icke alltid förhållandet. Vi vilja för öfrigt anmärka, att äfven mekaniska brister hos maskinen, såsom kollektorns ojämnheter, olikheten hos de särskilda lamellerna, olika motstånd hos de särskilda löd- fogarna o. s. v. kunna föranleda gnistorna eller förstärka desamma. 63. Beräkning af det gnistfria.läget hos borstarna. Vi skola nu anföra grunddragen af Fischer-Hinnena metod för beräkning af borstförskjutningen vid likströmsdynamos. Härvid betecknar: N hela antalet trådar vid induktorns omkrets; antalet induktorafdelningar eller spolar; N2 antalet kollektorlameller (vid glatt järn kärna är N -^'i==2V’ ’ Vid tandad järnkärna ]ika med antalet tänder); I strömstyrkan i den yttre ledningen; i strömstyrkan i en induktorspole; *) L’Electricien, 1898, p. 118. **) Såsom bekant uttryckes detta genom formeln V’’2 "h^TT2 ra2 L2.