Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
SPÄNNINGSFÖRLUSTER GENOM ARMATUR-REAKTIONEN. 157 64. Spänningsförluster genom armatur-reaktionen. Vi ha i det föregående antydt, som en följd af den förskjut- ning borstarna måste gifvas, att en demagnetiserande verkan uppstår, hvarigenom den elektromotoriska kraften i sin ord- ning förminskas. Den elektromotoriska kraften är nämligen proportionel mot magnetfältets styrka, som i sin ordning växer med den magnetiserande kraften. Angifves denna genom antalet ampére-hvarf X samt J\T är antalet trådhvarf å induktorn, I strömstyrkan hos en ledare i denne samt a: n förhållandet mellan försprångs vinkeln och halfva omkretsen, så är den demagnetiserande kraften Den återstående verksamma magnetiserande kraften är x^x—x,. Detta bör uppmärksammas vid beräkningen af den elektro- niotoriska kraften. Man kan äfven såsom Esson och Swin- burnc grafiskt uttrycka detta genom att konstruera en dynamisk karakteristika till skilnad från den vanliga sta- tiska karakteristikan. Låt för den skull i fig- 119 abscis- sorna angifva X samt ordi- natorna antingen antalet verksamma kraftlinier Z i fältet eller den vid konstant hastighet däremot propor- tionela elektromotoriska kraf- ten. OEM är den statiska karakteristikan. Låt A vara en punkt därpå. Vi antaga OB — X samt AB = Z. Afsattes BC= Xb, så är OC—X1. Drages en horisontal linie genom D, så bestämmer dess skär- ningspunkt E på AB en punkt af den dynamiska karakteristikail På samma sätt kunna andra punkter Ex^ E2 erhållas å densamma. Härvid får dock anmärkas, att_Z)Æ/, D^E^ och. T)2E2 icke äro fullt lika stora, utan att BrEr^> DE~> D2E2, d. v. s. att ju större X är, dess mindre blifver I)E. Detta beror på att polskornas kanter äga en viss grad af magnetisk in- tensitet, hvilken motverkar själf induktion en i induktortrådarna. Men då det magnetiska fältet af någon orsak försvagas, måste äfven detta inträffa med polskornas kanter, så att för att erhålla ett tillräckligt starkt fält för kommutationen bor- starna måste framskjutas något längre mot dessa kanter. Härigenom förökas Xb.