Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
SPÄNNINGSFÖRLUSTER GENOM ARMATUR-REAKTIONEN.
157
64. Spänningsförluster genom armatur-reaktionen.
Vi ha i det föregående antydt, som en följd af den förskjut-
ning borstarna måste gifvas, att en demagnetiserande verkan
uppstår, hvarigenom den elektromotoriska kraften i sin ord-
ning förminskas. Den elektromotoriska kraften är nämligen
proportionel mot magnetfältets styrka, som i sin ordning
växer med den magnetiserande kraften. Angifves denna
genom antalet ampére-hvarf X samt J\T är antalet trådhvarf
å induktorn, I strömstyrkan hos en ledare i denne samt a: n
förhållandet mellan försprångs vinkeln och halfva omkretsen,
så är den demagnetiserande kraften
Den återstående verksamma magnetiserande kraften är
x^x—x,.
Detta bör uppmärksammas vid beräkningen af den elektro-
niotoriska kraften. Man kan äfven såsom Esson och Swin-
burnc grafiskt uttrycka detta
genom att konstruera en
dynamisk karakteristika till
skilnad från den vanliga sta-
tiska karakteristikan. Låt för
den skull i fig- 119 abscis-
sorna angifva X samt ordi-
natorna antingen antalet
verksamma kraftlinier Z i
fältet eller den vid konstant
hastighet däremot propor-
tionela elektromotoriska kraf-
ten. OEM är den statiska
karakteristikan. Låt A vara en punkt därpå. Vi antaga
OB — X samt AB = Z. Afsattes BC= Xb, så är OC—X1.
Drages en horisontal linie genom D, så bestämmer dess skär-
ningspunkt E på AB en punkt af den dynamiska karakteristikail
På samma sätt kunna andra punkter Ex^ E2 erhållas å
densamma. Härvid får dock anmärkas, att_Z)Æ/, D^E^ och. T)2E2
icke äro fullt lika stora, utan att BrEr^> DE~> D2E2, d. v. s.
att ju större X är, dess mindre blifver I)E. Detta beror
på att polskornas kanter äga en viss grad af magnetisk in-
tensitet, hvilken motverkar själf induktion en i induktortrådarna.
Men då det magnetiska fältet af någon orsak försvagas,
måste äfven detta inträffa med polskornas kanter, så att för
att erhålla ett tillräckligt starkt fält för kommutationen bor-
starna måste framskjutas något längre mot dessa kanter.
Härigenom förökas Xb.