Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
12
ELEKTRICITETEN SÅSOM VÅGRÖRELSE.
mikrometer var anbragt, så att gnistlängden med största
noggrannhet kunde uppmätas. Sedermera gjorde han bruk af
cirkelformen, såsom fig. 2 antyder, med 2 mm. tjock tråd
och 35 cm. radie. För oscillationer af mycket kort period
begagnades cirklar af 1 mm. tjock tråd med 7,5 cm radie.
Det bör anmärkas, att det är tillräckligt att undersöka de
induktionsforeteelser, som äga rum i ett plan, hvilket som
helst, genomgående sferernas medelpunkter, emedan fram-
kallaren är symmetrisk i afseende å linien genom dessa punk-
ter. Bekvämast sker det i horisontalplanet genom denna
linie, hvilken benämnes apparatens axel. Tänker man sig
vidare, att ett vertikalplan, vinkelrätt mot axeln, drages genom
framkallarens midt, är detta äf-
Fig. 3.
ven ett symmetnplan, och detta
skär nyssnämnda horisontalplan
efter en horisontal linie, hvilken
betecknas såsom grundlinie. Man
behöfver blott undersöka kva-
dranten mellan denna och axeln
för att erhålla kännedom om
framkallarens fält. Hertz an-
vände för den skull resonatorer
ined 35 cm. radie, hvilka voro
sä anordnade, att de kunde
gifvas ett godtyckligt läge med
medelpunkten i horisontalplanet
genom den ofvannämnda axeln.
Vi anföra af de sålunda funna'
resultaten de följande:
Vid vertikalt resonatorplan.
medelpunkt, sä att den kring
cirkelbåge, för-
Om nämnda diameter
Vrides resonatorn kring sin
afbrottsstället gående diametern beskrifver en
ändras gnistornas längd eller styrka.
är vertikal, är deras längd störst, men de försvinna, om
diametern är horisontal. Vrider man resonatorn kring samma
diameter, visa gnistorna två maxima och två minima, med
180° vinkel mellan de samma och 90° vinkel mellan ett
maximum och ett minimum. Det läge, i hvilket resonatorn
lämnar ett maximum eller minimum, beror på resonatormedel-
punktens ställning i afseende å framkallaren. För att närmare
angifva detta låt i fig. 3 SS' beteckna framkallarens axel,
mn, m'n' ocli m"n" olika lägen hos resonatorn samt OC
sammanbinchiingslinien mellan axelns midtpunkt O och reso-
natorns medelpunkt C äfvensom a ochde å figuren angifna
vinklarna SOC och OCm'. Om till en början ett minimivärde
äger rum och a får växa från 0° till 90° förändras vid minimi-