Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
12 ELEKTRICITETEN SÅSOM VÅGRÖRELSE. mikrometer var anbragt, så att gnistlängden med största noggrannhet kunde uppmätas. Sedermera gjorde han bruk af cirkelformen, såsom fig. 2 antyder, med 2 mm. tjock tråd och 35 cm. radie. För oscillationer af mycket kort period begagnades cirklar af 1 mm. tjock tråd med 7,5 cm radie. Det bör anmärkas, att det är tillräckligt att undersöka de induktionsforeteelser, som äga rum i ett plan, hvilket som helst, genomgående sferernas medelpunkter, emedan fram- kallaren är symmetrisk i afseende å linien genom dessa punk- ter. Bekvämast sker det i horisontalplanet genom denna linie, hvilken benämnes apparatens axel. Tänker man sig vidare, att ett vertikalplan, vinkelrätt mot axeln, drages genom framkallarens midt, är detta äf- Fig. 3. ven ett symmetnplan, och detta skär nyssnämnda horisontalplan efter en horisontal linie, hvilken betecknas såsom grundlinie. Man behöfver blott undersöka kva- dranten mellan denna och axeln för att erhålla kännedom om framkallarens fält. Hertz an- vände för den skull resonatorer ined 35 cm. radie, hvilka voro sä anordnade, att de kunde gifvas ett godtyckligt läge med medelpunkten i horisontalplanet genom den ofvannämnda axeln. Vi anföra af de sålunda funna' resultaten de följande: Vid vertikalt resonatorplan. medelpunkt, sä att den kring cirkelbåge, för- Om nämnda diameter Vrides resonatorn kring sin afbrottsstället gående diametern beskrifver en ändras gnistornas längd eller styrka. är vertikal, är deras längd störst, men de försvinna, om diametern är horisontal. Vrider man resonatorn kring samma diameter, visa gnistorna två maxima och två minima, med 180° vinkel mellan de samma och 90° vinkel mellan ett maximum och ett minimum. Det läge, i hvilket resonatorn lämnar ett maximum eller minimum, beror på resonatormedel- punktens ställning i afseende å framkallaren. För att närmare angifva detta låt i fig. 3 SS' beteckna framkallarens axel, mn, m'n' ocli m"n" olika lägen hos resonatorn samt OC sammanbinchiingslinien mellan axelns midtpunkt O och reso- natorns medelpunkt C äfvensom a ochde å figuren angifna vinklarna SOC och OCm'. Om till en början ett minimivärde äger rum och a får växa från 0° till 90° förändras vid minimi-