Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

SVENSKA GENERATORER FÖR ENKEL VÄXELSTRÖM. 181 kilowatt. De förra gifvas 10 poler och 720 hvarf i minuten samt de sistnämnda 12 poler och 600 hvarf. Magnetiserings- strömmen. är för de mindre maskinerna 8 och för de största 22 ampere vid 125 volt. Magnetkärnorna äro hopsatta af tunna plåtar af mjukt stål och försedda med gröfre ändplåtar. De så bildade polstyckena äro fastgjutna med den af två delar bestående gjutna ringen och stativet. In-, duktorns kärna är äfven hopsatt af tunna utstansade plåtar eller ringar, hvilka trädas öfver axeln och sålunda förenade bilda grofva tänder eller framsprang, lika många som antalet magnetpoler. Öfver dessa tänder anbringas de aflånga spo- larna, hvilka vid ändarne fästas med träkilar, på samma sätt som den i fig. 129 a afbildade anordningen. De trådar, som förena induktorspolarna med ringarna, gå genom kanaler i maskinaxeln. Compoundlindningens spolar äro anbragta i induktorns järnkärna.*) 77. Svenska generatorer för enkel växelström. — Äfven i vårt land äro sådana maskiner utförda, om de ock ej här vunnit en så vidsträckt tillämpning som trefasmaski- nerna. De vanliga af Allmänna svenska elektriska aktie- bolaget i Vesterås tillverkade dynamos af detta slag äro af tolf olika typer, till utseendet liknande den nyss beskrifna Westinghousemaskinen, men med flera olika detaljanordningar. Af de för jämförelsevis låg spänning, 300—1,200 volt, af- sedda maskinerna erfordra de minsta 4,5 hk. och lämna 2,7 kw. samt de största 420 hk. och lämna 287 kw. Maskinerna för hög spänning, 600—3,000 volt, erfordra de minsta 4 hk. och utveckla 2,3 kw samt de största 390 hk. och 264 kw. Men äfven andra generatorer för enkelfasväxelström ha till- verkats af samma bolag. Sålunda funnos vid 1897 års ut- ställning i Stockholm dylika af bolaget tillverkade, men af ingeniør E. Eanielson konstruerade dubbelmaskiner med två orörligt liggande induktorer samt två roterande elektromagnet- hjul med två spolar och af martinstål. Induktorlindnin- garna voro afpassade för en effektiv spänning af 1,000 volt och kunde kopplas antingen parallelt eller i serie, i hvilket sistnämnda fall 2,000 volt polspänning erhölls. Trådarna voro inlagda i rännor, uttagna i den af tunna plåtar hopsatta järnkärnan samt med isolering af mikanitrör. Vi böra äfven omnämna en nyare af samme konstruktör härrörande växelström sgenerator, vid hvilken en konstant spänning erhålles. Detta är vid växelströmsmaskinerna svå- *) Se vidare Houston & Kennely: Recent types of dynamo-electric- machinery, 1898, p. 215.