Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
204 VÄXELSTRÖMSDYNAMOS OCH MOTORER SAMT TRANSFORMATORER,
ha egnat sig åt detta problems lösning. Ifrågavarande
motorer kunna indelas i två hufvudklasseer: synkrona och
asynkrona. Om vi på sätt fig. 143, p. 194 visar framställa,
en tvåfasström, och denna, i motorn till höger alstrar ett
roterande fält, bringas genom detta magneten NS i rotation,
så framt icke motståndet är för stort. Det inses lätt, att
t. ex. spolarna A A' i motorn icke upphört att verka på
magneten förr än spolarna BB' börjat därmed, så att någon
död punkt icke förefinnes. När strömmen i AA1 är i maxi-
mum, är den i BB' noll. Den magnetiserande verkan hos
AA bestar i att frambringa två dubbelpoler hos järnringen
nära midtpunkten af BB'. I den mån som strömintensiteten
hos AA' närmar sig noll, växer i stället intensiteten hos BB',
och polerna flytta sig därför
Fig. 156- framåt. När strömmarna i
^471/ och BB' blifva lika starka,,
verka de båda spolarna A och
B såsom en enda äfvensom
A1 och B' såsom en enda
spole, hvarvid polerna komma
att ligga mellan A och B' vid
ena samt mellan B och A' vid
andra sidan af motorringen.
I denna uppstår således genom
tvåfasströmmen ett vandrande
polpar och magneten NS poler
dessa och att sedermera åt-
följa dem. Eu sådan motor
kommer därför af sig själf i
rörelse, och därjämte ökas dess
hastighet till dess den erhållit samma rotationshastighet som
det magnetiska fältet. Man uttrycker detta genom att säga
det rotorn går synkront med fältet. En dylik synkron motor
bar därför ett omloppstal, som är oberoende af belastningen
och endast beror af växelströmmens frekvens. Likaså är för-
hållandet med motorer ägande ett roterande fält, som alstras
af trefasströmmar. Fig. 156 visar ett schema för en synkron
trefasmotor med triangelmontering. ix, i2, i3 äro de tre
växelströmmarna, som skilja sig 120° frän hvarandra i fas.
De ingå till statorn från linieledningarna. Rotorn är betecknad
såsom en enda elektromagnet, men utgör i verkligheten ett
system af elektromagneter, hvars magnetiseringsström lämnas
från en likströmsdynamo. Det bör för öfrigt anmärkas, att
vanliga flerfasgeneratorer kunna användas såsom synkrona
motorer. Vid igångsättningen är icke elektromagnetströmmen