Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
204 VÄXELSTRÖMSDYNAMOS OCH MOTORER SAMT TRANSFORMATORER, ha egnat sig åt detta problems lösning. Ifrågavarande motorer kunna indelas i två hufvudklasseer: synkrona och asynkrona. Om vi på sätt fig. 143, p. 194 visar framställa, en tvåfasström, och denna, i motorn till höger alstrar ett roterande fält, bringas genom detta magneten NS i rotation, så framt icke motståndet är för stort. Det inses lätt, att t. ex. spolarna A A' i motorn icke upphört att verka på magneten förr än spolarna BB' börjat därmed, så att någon död punkt icke förefinnes. När strömmen i AA1 är i maxi- mum, är den i BB' noll. Den magnetiserande verkan hos AA bestar i att frambringa två dubbelpoler hos järnringen nära midtpunkten af BB'. I den mån som strömintensiteten hos AA' närmar sig noll, växer i stället intensiteten hos BB', och polerna flytta sig därför Fig. 156- framåt. När strömmarna i ^471/ och BB' blifva lika starka,, verka de båda spolarna A och B såsom en enda äfvensom A1 och B' såsom en enda spole, hvarvid polerna komma att ligga mellan A och B' vid ena samt mellan B och A' vid andra sidan af motorringen. I denna uppstår således genom tvåfasströmmen ett vandrande polpar och magneten NS poler dessa och att sedermera åt- följa dem. Eu sådan motor kommer därför af sig själf i rörelse, och därjämte ökas dess hastighet till dess den erhållit samma rotationshastighet som det magnetiska fältet. Man uttrycker detta genom att säga det rotorn går synkront med fältet. En dylik synkron motor bar därför ett omloppstal, som är oberoende af belastningen och endast beror af växelströmmens frekvens. Likaså är för- hållandet med motorer ägande ett roterande fält, som alstras af trefasströmmar. Fig. 156 visar ett schema för en synkron trefasmotor med triangelmontering. ix, i2, i3 äro de tre växelströmmarna, som skilja sig 120° frän hvarandra i fas. De ingå till statorn från linieledningarna. Rotorn är betecknad såsom en enda elektromagnet, men utgör i verkligheten ett system af elektromagneter, hvars magnetiseringsström lämnas från en likströmsdynamo. Det bör för öfrigt anmärkas, att vanliga flerfasgeneratorer kunna användas såsom synkrona motorer. Vid igångsättningen är icke elektromagnetströmmen