Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

206 VÄXELSTRÖMSDYNAMOS OCH MOTORER SAMT TRANSFORMATORER, så upplindade, att två närgränsande poler blifva motsatta. Under dessa förhållanden blifver (31 a). På analogt sätt bestämmes omloppshastigheten för syn- krona trefasmotorer. = 60/ ................. k .................. 86. Asynkrona eller induktiva flerfasmotorer. Såsom redan Ferraris visade kan det roterande magnetiska fältet sätta i rörelse en däruti anbragt metallmassa (jämför fig. 140, § 81), och man har med framgång begagnat sig häraf för konstruktionen af motorer för såväl tvåfas- som trefasström. Det är genom de i metallmassan inducerade foucaultska strömmarna, samt genom Fig. 157. de mellan dessa strömmar och magnetfältet verkande krafter, som rotorn för- sättes i rörelse. Men den hastighet, hvarmed rotorn kringvrides, är mindre än det roterande fältets om- loppshastighet, och den elektromotoriska motkraft, som uppstår i motorn, är proportionel mot antalet kraftlimer, som strömledar- na skära, och följaktligen mot den relativa hastig- heten mellan rotorn och magnetfältet. Det är tyd- ligen ett nödvändigt vilkor för en sådan motors verksamhet, att den roterar långsammare än magnetfältet, så att en efter- släpning äger rum, ty för att ström må kunna alstras måste kraftlinierna skäras. En dylik motor kallas därför asynkron. Den benämnes äfven induktionsmotor eller induktiv motor till följd af sättet för dess verkan. Såframt icke det yttre motståndet är för stort, d. v. s. om belastningen icke är för stor, kommer vid flerfasströmmens slutning rotorn i sig själf i rörelse; den är som man säger själfstar tande. Vridnings- momentet är i själfva verket störst, när rotorn är i hvila och strömmen slutes. Eftersläpningen utgör vanligen 4 å 5$, men kan stiga till väsentligt högre värden vid helt små motorer. Beträffande anordningen af ifrågavarande maskiner, visar fig. 157 schemat för statorn till en trefasmotor. Denna har på den af järnbleck sammansatta ringen sex spiraler A, A',