Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
ELEMENTÄR TEORI FÖR INDUKTIVA FLERFASMOTORER. 215 Strömmen i rotorledningarna utöfvar ett tvärmagnetiserande inflytande på statorns magnetiska fält. För att utröna detta beteckna med maximum af kraftflödet i motorns fält, hvilket roterar med en vinkelhastighet wy. Men detta fält härrör icke blott af flerfasströmmen i statorn, utan jämväl af den i rotorn inducerade strömmen, hvars intensitet vi be- teckna med i. Vi draga (fig. 165) en rät linie, representerande />, samt afsätta från dess ena ändpunkt 0 ett af- Fi9- 26/1 stånd angifvande ström- styrkan i. Det af denna alstrade tvärmagnetiska fältet betecknas genom den mot nyssnämnda linie vinkelräta linien &, hvars storlek är lii, där k beror af det magnetiska ledningsmotstandet samt af antalet trad- hvarf hos rotorn. Den tredje sidan Cl i den rätvinkliga triangeln representerar då den magnetiska fältintensiteten, som måste meddelas genom strömmen i statorn, hvaijämte vinkeln mellan a och B angifver fasskilnaden, hvarmed den i rotorn inducerade strömmen kommer efter a. Arean hos den rätvinkliga triangeln kan uttrycka rotorns vridningsmoment M, hvilket är proportionelt mot både B och i. Strömstyrkan i är proportionel mot såväl B som W2 samt omvändt proportionel mot det elektriska ledningsmot- ståndet r i motorn. Den kan därför angifvas genom om eftersläpningen K är en koefficient. Häraf följer KB — ?c2) __ KBs = b r v k korthets skull betecknas med 5 och • • (38) för = 7/r tang________(38 a), H där 1 : kK. Eftersläpningen blifver således sa mycket större, ju. större fasskilnaden och motståndet r äro- Af ekv. (38) erhålles tillika k'r B s b _______