Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
NÅGRA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER DEN ELEKTRISKA LJUSBÅGEN. 237 sommaren, eller med andra ord den. angifver för litet resultat om vintern och för stort om sommaren. Den minsta ljus- styrkan, nämligen 0,94 8, erhölls i juli månad och det största, 1,0 3 3, i januari och februari månader. Betecknar X antalet liter vattenånga per kubikmeter luft samt y hefnerlampans ljusstyrka, så är ?/= 1,04 9 (1 — 0,0053 Xj. Införes denna korrektion, kan en icke oväsentlig för- bättring vinnas i fråga om lampans noggrannhet. Lufttryckets vanliga växlingar äro däremot af föga inflytande på lampan. Atmosferens kolsyrehalt försvagar dock dennas ljuseffekt, så att fotometerförsöken böra äga rum i väl ventilerade rum. Beträffande hefnerljusets styrka må anföras, att den är mindre än de engelska och tyska normalljusens intensitet. Sålunda är det engelska normalljuset, som förr hos oss an- vändes vid profning af lysgasen -1,14 hefnerljus och det tyska normalljuset 1,2 samma ljusenhet. Den äldre franska ljusenheten »bec Carcel» är 10,8 3 och Violles enhet 22,5 hefnerljus. 95. Några undersökningar öfver den elektriska ljus- bågen. — Vi skola nu anföra några nyare försök öfver den elektriska ljusbågen och skola till en början omnämna L. Arons arbeten häröfver.*) Arons har till en början sökt utreda huruvida verkligen såsom Edlund först antog en elektromotorisk ljuskraft finnes i ljusbågen. Åtskilliga forskare ha förnekat dess tillvaro. Sålunda har Stenger genom ett enkelt experiment sökt visa frånvaron af en dylik elektromotorisk kraft. Han införde nämligen i bägens strömkrets ett accumulatorbatteri, som laddades af maskinströmmen, äfvensom en galvanometer, hvilken genom en hämning hindrades från att gifva utslag för samma ström. Vid maskinernas kortslutning, hvarvid den ström, som underhöll lampan, upphörde, visade galvano- metern utslag för accumulatorströmmen, hvilken tillika genom- gick bågen. Stenger drog häraf den slutsats, att den ifråga- ,varande elektromotoriska kraften icke fanns. Arons har modi- fierat Stengers metod och har därigenom kommit till ett motsatt resultat. Han bestämde nämligen minimivärdet hos den elektromotoriska kraften, i batteriet för att detta skulle kunna alstra en ström genom den utsläckta bågen, hvarefter han förökade batteriets spänning så mycket, att ljusbågen skulle kunna frambringas i motsatt riktning. Härvid befanns *) Annalen der Physik und Chemie, 1896, Bd 57; p. 185