Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
NÅGRA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER DEN ELEKTRISKA LJUSBÅGEN. 237
sommaren, eller med andra ord den. angifver för litet resultat
om vintern och för stort om sommaren. Den minsta ljus-
styrkan, nämligen 0,94 8, erhölls i juli månad och det största,
1,0 3 3, i januari och februari månader. Betecknar X antalet
liter vattenånga per kubikmeter luft samt y hefnerlampans
ljusstyrka, så är
?/= 1,04 9 (1 — 0,0053 Xj.
Införes denna korrektion, kan en icke oväsentlig för-
bättring vinnas i fråga om lampans noggrannhet. Lufttryckets
vanliga växlingar äro däremot af föga inflytande på lampan.
Atmosferens kolsyrehalt försvagar dock dennas ljuseffekt, så
att fotometerförsöken böra äga rum i väl ventilerade rum.
Beträffande hefnerljusets styrka må anföras, att den är
mindre än de engelska och tyska normalljusens intensitet.
Sålunda är det engelska normalljuset, som förr hos oss an-
vändes vid profning af lysgasen -1,14 hefnerljus och det
tyska normalljuset 1,2 samma ljusenhet. Den äldre franska
ljusenheten »bec Carcel» är 10,8 3 och Violles enhet 22,5
hefnerljus.
95. Några undersökningar öfver den elektriska ljus-
bågen. — Vi skola nu anföra några nyare försök öfver den
elektriska ljusbågen och skola till en början omnämna L. Arons
arbeten häröfver.*)
Arons har till en början sökt utreda huruvida verkligen
såsom Edlund först antog en elektromotorisk ljuskraft finnes
i ljusbågen. Åtskilliga forskare ha förnekat dess tillvaro.
Sålunda har Stenger genom ett enkelt experiment sökt visa
frånvaron af en dylik elektromotorisk kraft. Han införde
nämligen i bägens strömkrets ett accumulatorbatteri, som
laddades af maskinströmmen, äfvensom en galvanometer,
hvilken genom en hämning hindrades från att gifva utslag
för samma ström. Vid maskinernas kortslutning, hvarvid
den ström, som underhöll lampan, upphörde, visade galvano-
metern utslag för accumulatorströmmen, hvilken tillika genom-
gick bågen. Stenger drog häraf den slutsats, att den ifråga-
,varande elektromotoriska kraften icke fanns. Arons har modi-
fierat Stengers metod och har därigenom kommit till ett
motsatt resultat. Han bestämde nämligen minimivärdet hos
den elektromotoriska kraften, i batteriet för att detta skulle
kunna alstra en ström genom den utsläckta bågen, hvarefter
han förökade batteriets spänning så mycket, att ljusbågen
skulle kunna frambringas i motsatt riktning. Härvid befanns
*) Annalen der Physik und Chemie, 1896, Bd 57; p. 185