Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
JANDUSLAMPAN.
1O
Oi
spetsar införas. Med tillhjälp af asbestpackning är den yttre
globens öfre del lufttät förenad med ramen för den negativa
kolhållarens uppbärande. Dessa delar bilda tillsammans ett
orörligt helt, som fastskrufvas vid lampans öfre del, hvilken
innehåller den mekanism, hvarmed ljusbågen regleras. Den
inre globen, som närmast omgifver ljusbågen, är icke lufttät
tillsluten. När ljusbågen alstras och den i sistnämnda glob
varande luften upphettas samt blandas med kolets förbrännings-
produkter, utströmmar en del af denna luft till den yttre
globen och härifrån utdrifves genom det sig utåt öppnande
plåtlocket i stället kall luft. Den inre globen kommer så-
lunda efter det att lampan verkat
någon tid, att fyllas med kväfve och Fig 181.
kolets förbränningsprodukter, och på så
sätt förhindras syrets tillträde. Häri-
genom blifver det möjligt att vid 4
ampere strömstyrka och 13 mm. dia-
meter hos kolspetsarna erhålla öfver
200 timmars bränntid med ett enda
par kol. Vid 5 ampere ström kan bränn-
tiden neägå till c:a 160 och vid 6 am-
pere till c:a 130 timmar.
Fig. 181 visar den ursprungliga
anordningen af Janduslampans reg-
leringsmekanism i vertikal genomskär-
ning. Det öfre positiva kolet p upp-
bäres jämte dess kolhållare h medels
fyra stålringar d, d, hvilka äro upp-
trädda på en cirkelformigt böjd hori-
sontal ståltråd ww. De fyra ringarna
äro inlagda i motsvarande uttagningar
e, e i den nedre cylindriska delen af
regleringsspiralens s rörformiga ankare a, och på deras yttre
sida beröra de den refflade koniska ytan till mässingshylsan
b. Ankarets öfre del är äfven konisk för att erhålla jämnare
reglering. Hylsan b kan något höjas eller sänkas i en orörlig
cylinder C, som innehåller ett mässingsrör g, i hvilket kolet
p är flyttbart. Vid det af fig. 181 visade läget hvila de fyra
ringarna d, d med ena sidan mot hylsan b:s inre, koniska yta
och med den andra sidan mot kolet, hvilket därigenom kvar-
hålles. Men här hylsan b nedgår, hvarvicl röret g förblifver
i sitt läge, kommer hon icke längre att trycka mot ringarna,
hvilka därför släppa kolspetsen och denna kan således ned-
sjunka. Man finner häraf, huru regleringen försiggår. När
icke någon ström genomgår trådspiralen s, är hylsan b i sin