Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

244 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG. 7 mm. lång båge uppstod. Man kan däremot ganska lätt frambringa en ljusbåge mellan kol och metall, så framt den sistnämnda icke smälter, hvilket är händelsen med platina. Med koppar, mässing, järn eller nickelin såsom den ena elektroden och kol såsom den andra erhölls ljusbåge. Egen- domligt förhåller sig härvid aluminium. Mellan denna metall och kol uppstår med stor lätthet ljusbåge, om växelström användes, men däremot endast med svårighet för likriktad ström, v. Lang har med ström af sistnämnda slag uppmätt den elektromotoriska motkraften mellan två alumimumelek- troder och funnit tämligen osäkra värden till följd af ljus- bågens opålitlighet, men tämligen nära 22 volt, hvilket äfven är den elektromotoriska motkraften, när strömmen går i rikt- ning från aluminium till kol. Om däremot strömmen går frän kol till aluminium, är motkraften lika stor som mellan två kolspetsar, v. Lang har visat, att man kan transformera en växelström till likriktad ström, genom att låta den förra gå genom en dylik ljusbåge, hvari den erhållna likriktade ström- men går frän aluminium till kol. Detta är motsatt den riktning den transformerade strömmen erhåller, om växel- strömmen får genomgå en elektrolyt, hvilken, såsom förut är kändt, kan användas för en dylik transformering, om elek- troderna äro kol och aluminium. 97. Janduslampan. Det förnämsta framsteg den elek- triska båglampbelysningen gjort under de senaste åren är uppfinningen af den efter Jandus benämnda lampan med lång bränntid. Vid konst- och industriutställningen i Stock- holm år 1897 var ett stort antal dylika lampor i bruk, till- verkade af den svenska patentinnehafvaren, Aktiebolaget De Lavals glödlampfabrik Svea, numera De Lavals elektriska aktiebolag. I Norra Amerika, uppfinningens hemland, äfven- som i England ha Janduslamporna vunnit vidsträckt sprid- ning, och de vinna allt mera insteg äfven i andra länder. De skilja sig i flera hänseenden från andra båglampor. Det mest betecknande är deras långa bränntid, som erhålles genom att ljusbågen är omgifven af två glaskupor, benämnda den yttre och den inre globen, af hvilka dock den senare äger nära cylindrisk form. På det att endast ett sparsamt lufttillträde till kolspetsarna må äga rum, är den yttre globen lufttät för- enad med lampan med undantag för dennas nedre del, där en öppning finnes, sluten af ett utåt fjädrande plåtlock, hvilket när det öppnas lämnar tillfälle för luften och de vid kolens förbränning alstrade gaserna att utströmma. Genom denna öppning kan äfven lampans rengöring försiggå och nya kol-