Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

JANDUSLAMPAN. 247 verkas af De Lavals elektriska aktiebolag, synes af fig. 182. Öfver glasgloberna samt centreringsmekanismen finnes ett motstånd, som är anbragt i en cirkelformig gjutjärnsram. Vanliga kol få icke användas vid dessa båglampor, utan särskildt tillverkade homogenkol af lika diameter för båda spetsarna begagnas. Bränntiden beror på strömförbrukningen. Med ett enda par kol uppgifves bränntiden vara c:a 220 timmar vid 4 ampere, 160 å 180 timmar vid 5 ampere och 130 å 160 timmar vid 6 ampere. En särskild lampa har konstruerats för 2 ampere ström och c:a 90 timmars bränn- tid. Såsom serielampa användes Janduslampan antingen 2 i följd med 200 å 230 volt eller 3 i följd med 300 å 330 volt. Ensam brinner lampan med 100 volt spänning och utan att något yttre motstånd behöfver användas. Af de försök, som blifvit anställda med Janduslampan, skola vi anföra de Wedding i Berlin utfört.*) Han iakttog med en liten vattenmanometer öfvertrycket i lampans inre. När lampan sattes i verksamhet uppgick det först till c:a 1 mm. men sjönk snart till under mm. vattenpelare. Ljus- fördelningen blifver tämligen ojämn, men i det hela taget fördelaktigare än vid vanliga båglampor, emedan maximum för Janduslampans Ijusintensitet kommer betydligt högre än. vid de sistnämnda lamporna. Dessutom förändras icke ljus- intensiteten i närheten af maximivärdet lika hastigt som för- hållandet är med de äldre lamporna. Fig. 183 visar åskådligt ett exempel å Janduslampans ljusfördelning efter medelvärden. För belysning af en nedanför belägen yta samt för aflägsnare punkter är detta gynnsammare än vanligt vid båglampor. Janduslampan är företrädesvis lämplig för inre belysning, och i allmänhet då äfven det öfver bågens horisontalplan riktade ljuset kan tillgodogöras. Härtill kommer besparing i kol och *) Elektrotechnische Zeitschrift, 1897, p, 763.