Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
250
DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG.
Beträffande den enkla regleringsmekanism, hvars hufvud-
sakliga anordning framgår af fig. 184, må anmärkas att den
öfre kolhållaren är förenad med ett horisontalt tvärstycke,
från hvilket två järnkärnor uppstiga, ingående i hvar sin
trådspiral. Strömmen, som genomgår ett motstånd vid lampans
öfre del, kommer sedermara till de orörliga spiralerna, hvilka
då upplyfta järnkärnorna och kolhållaren, så att ljusbågen
alstras. Medels en kolf, hvars vertikala stång är anbragt
vid det nyssnämnda tvärstycket och upptill ingår i en liten,
stående cylinder, utjämnas rörelsen. Vid en nyare form af
Siriuslampan finnes blott en trådspiral vid kolstångens sida
och en järnkärna, som nedhänger i spiralen och hvars öfre
del är fästad vid en nära horisontal tvåarmad häfstång ofvan-
om spiralen. Järnkärnan upplyfter den öfre kolhållaren, när
strömmen slutes, så att bågen kan bildas. Häfstångens fäst-
punkt är anbragt vid ett tvärstycke nära spiralens öfre sida.
Vid häfstångens andra arm är öfre kolhållaren fästad samt
ytterst den vertikala cylindern, som tjänar för rörelsens ut-
jämnande. Den till cylindern hörande kolfstången är fästad
nedtill vid det tvärstycke, som uppbär trådspiralen.
99. Den nyare glödlamptillverkningen. Man torde
med skäl kunna anmärka, att de framsteg, som det senare
årtiondet ägt rum vid tillverkningen af de elektriska glöd-
lamporna, i mindre grad bestått i dessas tekniska fulländning
än i en massproduktion af billiga lampor. Den långt drifna
konkurrensen på detta område har förmått glödlampsfabri-
kanterna att alltmera söka nedsätta tillverkningskostnaderna
äfven på bekostnad af lampornas varaktighet. Den första
svenska glödlampfabriken, som grundades af ingeniör Ii. IT.
Strehlenert, för hvars lampor vi redogjort i föregående arbeten
öfver elektriciteten, har sedan dess blifvit nedlagd. En annan
svensk dylik fabrik, nämligen »Aktiebolaget De Lavals glöd-
lampfabrik Svea» i Stockholm har under flera år tillverkat
glödlampor i ganska vidsträckt skala, men har äfven den till
följd af den stora utländska konkurrensen upphört.*) I vårt
land finnes för närvarande blott en mindre glödlampfabrik:
»Aktiebolaget Skandinaviska Glödlampfabriken» i Nyköping.
Vi skola lämna en öfversikt af det vid tillverkning af
glödlampor numera vanliga förfaringssättet, hvilket visserligen
vid de olika fabrikerna mer eller mindre modifieras.
Af stor vikt är beskaffenheten af det glas, som användes
*) En redogörelse för denna fabrik är lämnad, i den ofticiela berättelsen
öfver Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897, sid. 1029.