Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

DEN NYARE GLÖDLAMPTILLVERKNINGEN. 251 till dessa lampor och det sätt, på hvilket de vanligtvis päron- formiga glaskolfvarna och de till dem hörande glasrören till- verkas och behandlas. Flera glödlampfabriker äga därför särskildt glasbruk för att säkrare kunna kontrollera denna del af tillverkningsprocessen. Så var äfven händelsen med den nyss omtalade fabriken »Svea». Men af ännu större betydelse är sättet för kolträdens framställning. Numera beredes denna tråd i regeln genom att kollodium, som framställes vid upplösning af bomullskrut i eter och alkohol, i flytande tillstånd reduceras genom järn- oxidul- eller tennoxidulsalter, hvarefter ur denna cellulosa- lösning, som utspädes med salpetersyra, trådar utdragas. Eller ock uppvärmes cellulosan i en mättad lösning af zink- klorid först i ett vattenbad och sedermera i ett sandbad, hvar- efter den tjockflytande massan medels en glasspruta utpressas vid c:a 2 atmosferers tryck i en vätska, t. ex. alkohol, så att den fina strålen stelnar till en tråd. Denna afskäres nu i passande längder och förkolas i kärl, innehållande ångor af olja med hög kokpunkt. För reglering af koltrådarnas motstånd användes fort- farande det bekanta förfaringssättet att införa trådarna i glaskupor, innehållande flytande eller gasformiga kolväte- föreningar, under det att en elektrisk ström genomgår kolet. Enär ledningsmotståndet är störst vid de ställen, där tråden är smalast, äger äfven där den största värmeutvecklingen rum, så att det ur kolvätet utfällda kolet därstädes företrädesvis afsättes. Koltråden erhåller härigenom öfverallt lika tjocklek. Motståndets reglering sker under det att detta utgör en af delarna till en Wheatstones brygga, ur hvilken den automa- tiskt urkopplas, när det bestämda motståndet erhållits. Glaskolfvarnas nedre del formas så, att de korta glas- rören med platinatrådar, hvilka skola upptaga koltrådens ändar, kunna där införas. Detta kan ske på det sätt, att platina- trådarna genom stansning och sträckning i en dragskifva vid ändarna formas som små rör, i hvilka koltrådens ändar ingå. För att bespara den dyra platinan användes blott så mycket däraf, som är nödvändigt för tätningen vid glaset och trådarna, och förlängas dessa med koppartrådar, hvilka utgöra ledningen till lampans fattning. Äfven andra metaller än platina har man försökt använda för samma ändamål. Beträffande föreningen mellan kolet och platinan, äro flera metoder försökta. Såsom bekant användes till en början en galvanoplastisk utfällning af koppar för att erhålla en sådan ledande förening. Sedermera har begagnats ett ledande, väsentligen af kol bestående kitt.