Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
DEN NYARE GLÖDLAMPTILLVERKNINGEN. 251
till dessa lampor och det sätt, på hvilket de vanligtvis päron-
formiga glaskolfvarna och de till dem hörande glasrören till-
verkas och behandlas. Flera glödlampfabriker äga därför
särskildt glasbruk för att säkrare kunna kontrollera denna
del af tillverkningsprocessen. Så var äfven händelsen med
den nyss omtalade fabriken »Svea».
Men af ännu större betydelse är sättet för kolträdens
framställning. Numera beredes denna tråd i regeln genom
att kollodium, som framställes vid upplösning af bomullskrut
i eter och alkohol, i flytande tillstånd reduceras genom järn-
oxidul- eller tennoxidulsalter, hvarefter ur denna cellulosa-
lösning, som utspädes med salpetersyra, trådar utdragas.
Eller ock uppvärmes cellulosan i en mättad lösning af zink-
klorid först i ett vattenbad och sedermera i ett sandbad, hvar-
efter den tjockflytande massan medels en glasspruta utpressas
vid c:a 2 atmosferers tryck i en vätska, t. ex. alkohol, så att
den fina strålen stelnar till en tråd. Denna afskäres nu i
passande längder och förkolas i kärl, innehållande ångor af
olja med hög kokpunkt.
För reglering af koltrådarnas motstånd användes fort-
farande det bekanta förfaringssättet att införa trådarna i
glaskupor, innehållande flytande eller gasformiga kolväte-
föreningar, under det att en elektrisk ström genomgår kolet.
Enär ledningsmotståndet är störst vid de ställen, där tråden
är smalast, äger äfven där den största värmeutvecklingen rum,
så att det ur kolvätet utfällda kolet därstädes företrädesvis
afsättes. Koltråden erhåller härigenom öfverallt lika tjocklek.
Motståndets reglering sker under det att detta utgör en af
delarna till en Wheatstones brygga, ur hvilken den automa-
tiskt urkopplas, när det bestämda motståndet erhållits.
Glaskolfvarnas nedre del formas så, att de korta glas-
rören med platinatrådar, hvilka skola upptaga koltrådens ändar,
kunna där införas. Detta kan ske på det sätt, att platina-
trådarna genom stansning och sträckning i en dragskifva vid
ändarna formas som små rör, i hvilka koltrådens ändar ingå.
För att bespara den dyra platinan användes blott så mycket
däraf, som är nödvändigt för tätningen vid glaset och trådarna,
och förlängas dessa med koppartrådar, hvilka utgöra ledningen
till lampans fattning. Äfven andra metaller än platina har man
försökt använda för samma ändamål. Beträffande föreningen
mellan kolet och platinan, äro flera metoder försökta. Såsom
bekant användes till en början en galvanoplastisk utfällning af
koppar för att erhålla en sådan ledande förening. Sedermera
har begagnats ett ledande, väsentligen af kol bestående kitt.