Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

NERNSTS GLÖDLAMPA. 253 Fig. 186. ning motsvarande 3 å 3,5 watt med en bränntid, som upp- gifves vara 800 å 1000 timmar. Dessutom tillverkas »ekonomi- lampor» med mindre strömförbrukning, motsvarande 2,5 watt och blott hälften så stor bränntid som de förstnämnda lamporna, samt lampor för 200 å 230 volt och 16 å 32 normal- ljus o. s. v. Edisonsfattningen användes fort- farande vanligtvis vid glödlamporna. 1OO. Nernsts glödlampa. Den upp- finning inom glödlampsbelysningen, som under det senaste årtiondet väckt största uppmärksamheten, är en af professor W. Nernst i Göttingen uppfunnen elektrisk lampa med glödkropp, genom hvilken en ansenlig nedsättning af den eljes vid glödlampor erforderliga strömförbruk- ningen erhålles. När denna lampa för några år sedan först blef bekant, var allmänna föreställningen, att den skulle uttränga de vanliga glödlamporna och framkalla en omstörtning af det elek- triska belysningsväsendet. Detta har åtminstone ännu icke besannat sig, och Nernsts lampa har ännu icke utom Göttingen och Berlin vunnit någon egentlig praktisk tillämpning, troligen till följd af åtskilliga svårigheter vid tillverkningen. Den var emellertid i verksamhet i Allgemeine Elektricitäts-Gesellschafts paviljong vid 1900 års utställning i Paris och lär numera af detta bolag användas. Principen för den nya lampan är att i stället för koltråden göra bruk af ett ämne, som bättre än denna förmår uthärda en hög temperatur. I själfva verket är detta ett vilkor för att vid en glödlampa erhålla en stor ljusutveckling vid ringa förbrukning af energi. Kolet är för detta ändamål mindre lämpligt, emedan det vid stark glöd- ning lätt kommer i ångform, hvarefter det utfälles å glaset. Den bekante uppfinnaren till gasglödljuset, Auer von Welsbach i Wien försökte att göra bruk af osmium, som uthärdar mycket stark upphettning. Han använde därvid ett förfarings- sätt, som påminner om det vid Crutos lampa begagnade.*) Osmium utfälles på en platinatråd, hvilken sedermera vid upp- hettning genom strömmen till bländande hvitglödning bortgår. Större betydelse torde dock Nernsts äfven i Sverige patenterade *) Se »Elektriciteten», 2:a uppl., p. 460.