Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

254 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE PRAMSTEG. uppfinning äga.*) De principer, som ligga till grund för densamma, äro följande: De ledare, hvilka hittills användts för glödlampor, äro af första ordningen, motsvarande metalliska motstånd. Men dessa utsända vid glödning företrädesvis ultraröda strålar, som icke frambringa ljusintryck. Om där- emot ledare af andra ordningen användas såsom glödkroppar, kunde det vara möjligt att finna ämnen, hvilka i glödande tillstånd företrädesvis utsända på ögat verksamma strålar. Auergasljusets verkan beror härpå. Försök ha visat det vara möjligt att af kalk, magnesia m. ni. tillverka glödkroppar, hvilka bibehålla sig i fast tillstånd äfven vid stark hvitglöd- ning. Så t. ex. kunde ett litet, i fria luften glödande rör- formigt stycke bränd magnesia af 7 mm. längd, 1,5 mm. yttre som genomgicks af en växelström af 0,2 3 ampere och vid en spän- ning af 118 volt, lämna i fria luften en ljusstyrka af 31 hefner- ijus, hvilket motsvarar 27,2 eng. normalljus (se § 94). Man erhöll således helt nära 1 normalljus per watt, hvilket är särdeles för- delaktigt i jämförelse med de vanliga glödlamporna. Men i verkligheten är resultatet icke fullt så gynnsamt. Vid vanlig temperatur äro dessa ämnen myc- ket dåliga ledare för elektriciteten, men vid upphettning blifva de goda ledare. Det erfordras så- ledes att först upphetta glöd- m genomgå densamma. Detta är den svaga punkten hos dessa lampor. På det att icke någon elektrolytisk verkan må äga rum har man helst gjort bruk af växelström, men det har visat sig att likriktad ström äfven är användbar. En stor fördel hos den nya lampan är, att den icke be- höfver ett luftförtunnadt rum. Visserligen användes en glas- kupa, men detta är blott till skydd mot yttre åverkan, och om äen föregående upphettningen verkställes med t. ex. en spritlampas låga, lämnas nedtill en öppning för dennas in- förande. Fig. 187 visar en dylik lampa, formad som en vanlig glödlampa a, men med en öppning nedtill för antändning *) Svenska patentbeskrifningen N:o 9937.