Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
254
DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE PRAMSTEG.
uppfinning äga.*) De principer, som ligga till grund för
densamma, äro följande: De ledare, hvilka hittills användts
för glödlampor, äro af första ordningen, motsvarande metalliska
motstånd. Men dessa utsända vid glödning företrädesvis
ultraröda strålar, som icke frambringa ljusintryck. Om där-
emot ledare af andra ordningen användas såsom glödkroppar,
kunde det vara möjligt att finna ämnen, hvilka i glödande
tillstånd företrädesvis utsända på ögat verksamma strålar.
Auergasljusets verkan beror härpå. Försök ha visat det vara
möjligt att af kalk, magnesia m. ni. tillverka glödkroppar,
hvilka bibehålla sig i fast tillstånd äfven vid stark hvitglöd-
ning. Så t. ex. kunde ett litet, i fria luften glödande rör-
formigt stycke bränd magnesia af 7 mm. längd, 1,5 mm. yttre
som genomgicks af en växelström
af 0,2 3 ampere och vid en spän-
ning af 118 volt, lämna i fria
luften en ljusstyrka af 31 hefner-
ijus, hvilket motsvarar 27,2 eng.
normalljus (se § 94). Man erhöll
således helt nära 1 normalljus
per watt, hvilket är särdeles för-
delaktigt i jämförelse med de
vanliga glödlamporna. Men i
verkligheten är resultatet icke
fullt så gynnsamt. Vid vanlig
temperatur äro dessa ämnen myc-
ket dåliga ledare för elektriciteten,
men vid upphettning blifva de
goda ledare. Det erfordras så-
ledes att först upphetta glöd-
m genomgå densamma. Detta är
den svaga punkten hos dessa lampor. På det att icke någon
elektrolytisk verkan må äga rum har man helst gjort bruk
af växelström, men det har visat sig att likriktad ström äfven
är användbar.
En stor fördel hos den nya lampan är, att den icke be-
höfver ett luftförtunnadt rum. Visserligen användes en glas-
kupa, men detta är blott till skydd mot yttre åverkan, och
om äen föregående upphettningen verkställes med t. ex. en
spritlampas låga, lämnas nedtill en öppning för dennas in-
förande.
Fig. 187 visar en dylik lampa, formad som en vanlig
glödlampa a, men med en öppning nedtill för antändning
*) Svenska patentbeskrifningen N:o 9937.