Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

AUTOMATISKA SPÄXNINGSREGULATORER VID ACCUMULATORBATTERIER. 265 sam yta af den positiva plåten. Denna hänföres då till den yta, som står midt emot en negativ plåt, och således till båda sidorna af deu positiva plåten. Men därvid får uppmärksammas, att den verksamma ytan förstoras genom de framsprång eller utskärningar i blyet, som därstädes blifvit anbragta, så att ström tätheten kan tagas större vid sådana ytor än vid släta ytor. Vid hvarje särskild typ af accumulatorer blifver därför en olika gräns för ström- tätheten, så t. ex. uppgifves för gallerplåtar med väl häftande massa 0,8 vid laddning och 1 vid urladdning. Beträffande laddningskapaciteten hos accumulatorerna, uttryckes den vanligen i ampéretimmar per kilogram af de positiva plåtarnas vikt. Därvid är att uppmärksamma, att kapaciteten blifver så mycket större ju svagare urladdnings- strömmen är, d. v. s. ju längre tid urladdningen fortgår. Sä t. ex. är vid en typ af Tudorelementet kapaciteten 96 vid 32 ampere ström, således under 3 timmars urladdning, men 115 vid 175 ampere och 61 timmars urladdning. Peukert har uppställt en empirisk formel, som visar sambandet mellan urladdningstiden t och strömstyrkan I, nämligen In -t— Konstant där exponenten n är 1,3 5 ä 1,4 8 för vissa typer af Tudor- elementet, 1,36 å 1,51 för Pollaks element o. s. v. 104. Automatiska späiiningsregiilatorer vid accu- mulatorbatterier. Emedan accumulatorernas elektromotoriska kraft icke är fullständigt konstant, utan något försvagas med tiden, kommer batteriet att efter laddningen småningom erhålla en allt mindre potentialskillnad. Såsom bekant fore- bygges detta genom att införa flera element i batteriet, hvari- genom spänningsförJusten ersättes. Detta kan ske för hand efter voltmeterns anvisning, men bättre är att göra bruk af en automatisk regulator för samma ändamål. Vi skola här omnämna den apparat af detta slag, »Selbstthätige Zellen- schalter», som utföres af den förut omnämnda accnmulator- fabriken i Hagen och hvilken finnes vid Tekniska Högskolans nya accumulatorbatteri. Fig 192 visar en afbildning jämte ledningsschema till densamma. Här betecknar II en relais, hvars trådledning jämte motståndet m står i förening med de punkter af anläggningen, mellan h vilka spänningen skall hållas konstant. Allt efter som relaisens rörliga del berör den öfre eller den undre af de båda kontaktskrufvarna, sättes endera af de båda elektromagneterna och E2 i