Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
NYARE CENTRALSTATIONER FÖR ELEKTRISK BELYSNING. 269
ligga under jordytan. De utgöras af järnbandarmerade bly-
kablar för de yttre ledningarna och blanka kopparstänger för
den mellersta ledningen. Fördelningspunkten befinner sig i
en liten byggnad, som tillika upptager säkerhetsstycken för
matareledningarna samt telefonapparat o. s. v. De fran de
särskilda matarekablarna förande proftrådarna förenas i nämnda
byggnad till en kabel, som går till stationen.
Afståndet mellan yttersta punkten af nätet från stationen
utgör vid pass 3,8 km. och kablarnas sammanlagda längd
29 km. Anläggningen är beräknad för 8,000 samtidigt lysande
glödlampor å 16 normalljus. — Vid denna belastning upp-
står 2 X 50 volts förlust i hufvud- och matarekablarna samt
2X3 volts i fördelningskablarna. Alla de till byggnaderna
gående ledningarna äro anordnade efter treledaresystemet
med blank mellanledning. Elektriska motorer med mer än
2 hkr. kunna drifvas med 220 volt, men äro de för större
hästkraft måste 440 volt användas.
Staden Zurichs elektriska belysniugsstation är af intresse
såsom exempel på en anläggning, vid hvilken såväl vatten-
kraft som ångkraft användes vid driften och där växelström
alstras. Den första delen af belysningsanläggningen blef färdig
1892 och utfördes af Oerlikonfabriken. Man begagnade då den
stadens vattenverk vid floden Limat, 2,5 kilometer fran stadens
centrum, tillhörande öfverflödiga vattenkraften med 1,7 å3 m.
fall samt en vattenmängd af 34,1 till 57 kbm. i sekunden.
Denna kraft upptages af tio fulltrycks-reaktionsturbiner af
Henschel-Jonvals system, af hvilka två och två verka på en
gemensam horisontal axel. Alla dessa öfverflytta kraften till
en enda, i det 100 m. långa maskinhuset liggande axel, som
beskrifver 100 hvarf i minuten.
Af den till vid pass 1000 hkr. uppgående effekten an-
vändes dock endast 400 hkr. till elektricitetsverket. Men
ytterligare uppställdes två turbiner, hvardera afsedda att vid
hvarje vattenstånd lämna 175 hkr. Medels kugghjulsutväx-
ling öfverföres kraften till två växelströmsdynamos på 300
hkr. hvardera samt två Manchesterclynamos för fältmagnet-
strömmens frambringande. De förstnämnda dynamos äro
efter Kapps system. Vid inre omkretsen af ett gjutjärnsom-
hölje äro pä hvardera sidan 30 fältmagneter anbragta. Mellan
magneterna roterar flackringsinduktorn, som innehåller 30
spolar, af hvilka 15 äro i följd. Dessa maskiner lämna vid
200 hvarf i minuten 2000 volt och 100 ampere samt en fre-
kvens af 50. Likström maskinerna lämna hvardera vid 400
hvarf i minuten 100 volt och 200 ampere. En af dem är
tillräcklig för magnetiseringsströmmen till samtliga växel-
’•
F