Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
270 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG.
strömmaskinerna, så att den andra tjänar till reserv.. Led-
ningsnätet utgöres af tre hufvudkablar, som gå direkt frän
stationen till det nära stadens centrum befintliga fördelnings-
huset, samt från detta utgående kablar, hvilka föra strömmen
till transformatorer, hvarifrän sekundärledniugar med 200 volts
spänning utgå efter treledaresystemet. Hufvudkablarna äro
koncentriska med 2 X 60 kvmm. tvärskärning hvardera. Spän-
ningsförlusten i dem utgör 5 % och i de särskilda fördelnings-
kablarna högst 1 %. Kablarna äro efter Berthoud—Borels
system och nedlagda i kanaler af bränd lera. Transforma-
torerna äro anbragta i cylindriska, små plåthus, hvilka på
samma gång tjäna till annonspelare. — Sedermera är denna
anläggning utvidgad med två af änga drifna anläggningar,
den ena innehållande en 750 hkr. ångdynamo och den andra
två ängdynamos å 1000 hkr. Ångmaskinerna äro s. k. tan-
demmaskiner med kondensation, och dynamomaskinerna äro
direkt kopplade med dem samt göra 100 hvarf i minuten.
Dessa dynamos äro trefasmaskiner, som lämna 2000 volt,
men äro sä anordnade, att äfven enkelfasström vid 2000 volt
kan erhållas för belysningen. Effekten hos en sådan dynamo
utgör som enfasmaskin 660 kilowatt för belysning och som
trefasmaskin 1200 kw. vid 50 perioder. Belysningsanlägg-
ningen är beräknad för 25,000 samtidigt i verksamhet varande
16 ljus lampor, hvilket i detta fall anses motsvara 50,000
installerade sådana lampor. En del af alternatorns ström
transformeras till likström af 550 volt och 400 kw. samt
användes för spårvägsdrift.
Stockholms stads elektricitetsverk. Vi ha redan i före-
gående arbete öfver elektriciteten antydt de viktigaste grund-
dragen af denna anläggning. Såsom drifkraft begagnas
trippel-expansionsmaskiner af W. Lindbergs bolags tillverkning.
Dynamomaskinerna med inre poler alstra likriktad ström.
Accumulatorer af Tudors system användas och strömmens
fördelning sker genom ett efter treledaresystemet anordnadt
ledningsnät, för hvilket järnbandarmerade blykablar äro ned-
lagda i gatorna.
Sedan elektricitetsverkets första anläggning har det an-
senligt utvidgats, så att då det år 1892 öppnades endast
hade 4000 därtill anslutna lampor år 1900 antalet af dessa
stigit till 87,000, hvarjämte äfven många elektriska motorer
därifrån erhålla sin ström. Belastningen öfverstiger redan
1000 kilowatt. Men då äfven sedan det nuvarande elektricitets-
verket utvidgats så långt möjligt är, det icke kan lämna mer
än 1500 kilowatt, ha stadsfullmäktige i Stockholm beslutat att
anlägga en ny ängcentralstation vid Hjorthagen nära Värtan
9