Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
270 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG. strömmaskinerna, så att den andra tjänar till reserv.. Led- ningsnätet utgöres af tre hufvudkablar, som gå direkt frän stationen till det nära stadens centrum befintliga fördelnings- huset, samt från detta utgående kablar, hvilka föra strömmen till transformatorer, hvarifrän sekundärledniugar med 200 volts spänning utgå efter treledaresystemet. Hufvudkablarna äro koncentriska med 2 X 60 kvmm. tvärskärning hvardera. Spän- ningsförlusten i dem utgör 5 % och i de särskilda fördelnings- kablarna högst 1 %. Kablarna äro efter Berthoud—Borels system och nedlagda i kanaler af bränd lera. Transforma- torerna äro anbragta i cylindriska, små plåthus, hvilka på samma gång tjäna till annonspelare. — Sedermera är denna anläggning utvidgad med två af änga drifna anläggningar, den ena innehållande en 750 hkr. ångdynamo och den andra två ängdynamos å 1000 hkr. Ångmaskinerna äro s. k. tan- demmaskiner med kondensation, och dynamomaskinerna äro direkt kopplade med dem samt göra 100 hvarf i minuten. Dessa dynamos äro trefasmaskiner, som lämna 2000 volt, men äro sä anordnade, att äfven enkelfasström vid 2000 volt kan erhållas för belysningen. Effekten hos en sådan dynamo utgör som enfasmaskin 660 kilowatt för belysning och som trefasmaskin 1200 kw. vid 50 perioder. Belysningsanlägg- ningen är beräknad för 25,000 samtidigt i verksamhet varande 16 ljus lampor, hvilket i detta fall anses motsvara 50,000 installerade sådana lampor. En del af alternatorns ström transformeras till likström af 550 volt och 400 kw. samt användes för spårvägsdrift. Stockholms stads elektricitetsverk. Vi ha redan i före- gående arbete öfver elektriciteten antydt de viktigaste grund- dragen af denna anläggning. Såsom drifkraft begagnas trippel-expansionsmaskiner af W. Lindbergs bolags tillverkning. Dynamomaskinerna med inre poler alstra likriktad ström. Accumulatorer af Tudors system användas och strömmens fördelning sker genom ett efter treledaresystemet anordnadt ledningsnät, för hvilket järnbandarmerade blykablar äro ned- lagda i gatorna. Sedan elektricitetsverkets första anläggning har det an- senligt utvidgats, så att då det år 1892 öppnades endast hade 4000 därtill anslutna lampor år 1900 antalet af dessa stigit till 87,000, hvarjämte äfven många elektriska motorer därifrån erhålla sin ström. Belastningen öfverstiger redan 1000 kilowatt. Men då äfven sedan det nuvarande elektricitets- verket utvidgats så långt möjligt är, det icke kan lämna mer än 1500 kilowatt, ha stadsfullmäktige i Stockholm beslutat att anlägga en ny ängcentralstation vid Hjorthagen nära Värtan 9