Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

NÅGRA NYARE ELEKTRISKA JÄRNBANOR. 287 och stor strömstyrka, äro af en speciel konstruktion, som visat sig mycket tillfredsställande. För att hindra upphett- ning af kontakterna är nämligen ett stort antal sådana an- bragta i serie, så att för hvarje afbrott blott en obetydlig spänning vid kontaktet äger rum. Äfven äro försök gjorda med elektrisk hopkoppling af flera vagnar, så att en förare från sin plats kan sköta två hopkopplade motorvagnar jämte två tillhörande andra vagnar. Båda vagnarna äga elektrisk belysning med 8 glödlampor å 16 normalljus, hvilka lampor äro kopplade i två serier. Därjämte kan vid den ena af vagnarna elektrisk uppvärmning ske med 12 apparater, som kunna kopplas så, att 19, 12 eller 8 ampere ström erhålles. Från stationen föres strömmen med 500 volt spänning genom matareledningar, aubragta på stolpar, samt en kontaktledning, som uppbäres af tvärstycken midt öfver banan. Strömmen återföres genom skenorna, hvilka stå i ledande förbindelse med jorden. För upptagande af strömmen från kontaktledningen användes den af fig. 193 visade anord- ningen. — Ledningarna äro utförda af firman Luth & Rosén. Vi skola nu redogöra för den elektriska spårvägen i Tours i Frankrike, hvilken är anordnad efter Diattos system med underjordsled ning. Färdig skall denna anläggning äga en väglängd af 19 km. inom staden och 26 km. utanför densamma. Den sistnämnda delen är dock försedd med. luft- ledning och vanlig trolley. Inom staden föres strömmen till lokomotivet genom en i jorden nedlagd isolerad kabel, som står i förbindelse med en serie af mellan skenorna vid väg- ytan liggande järnskifvor. Dessa utgöra kontaktstycken, som det ena efter det andra upptager strömmen från kabeln, och medels en vid lokomotivet anbragt nedhängande kontaktin- rättning föres strömmen från kabeln genom nämnda stycken till motorerna pä vagnen. Vid dylika anordningar får natur- ligtvis strömmen endast genomgå en järnskifva under den korta tid, som lokomotivet befinner sig öfver denna. I annat fall skulle fara eller obehag kunna uppstå för personer, som passera spårvägen och komma i beröring med skifvorna. Den i Tours använda inrättningen af detta slag afhildas i fig. 194, som visar densamma i en mot skenorna, vinkelrät tvärskärning. Järnskifvornas öfre yta är något buktig, så att deras öfre del kommer vid pass 2 cm. öfver vägen. Ihåliga asfaltblock ÄS, som hvila på betonlager, omsluta kontakt- inrättningen. De innehålla lerrör PP, som direkt stöda på jordmassan. För öfrigt är marken mellan skenorna stensatt och stenläggningen uppbäres af ett murbrukslager, livar jämte