Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

(®i(ör svenska konstens utveckling eller — kanhända rättare — für utvecklingen af konstforhål- landena i Sverge har Carl den tiondes Enkedrottning Hedvig Eleonora en vida större be- tydelse än både den tirade Kristina ocli konung Carl Gustaf sjalf. Enkedrottningens under en lång lefnad fortsatta mæcenatskap har haft det mäst gynsamma inflytande på uppväckande af konstsinne och konstskicklighet i vårt land. Hon härstammade från en af smak och vittra intressen utmärkt slagt. Farfadern, hertig Johan Adolf af Holstein-Gottorp (f 1616), var en mångkunnig herre, hvilken mycket gynnade de larde — och såsom orden lyda i en gammal kronika 1 — »aus Liebe gegen die freyen Künste und Tugend mit grossen Unkosten eine treffliche Bibliothec angeordnet hat». — Hos hans son, Enke- drottningens fader, hertig Fredrik den tredje (f 1659), möter man renässanstidens båda hufvudlidel- ser — libri et murare — füllt utvecklade; därtill konstsinne, vetenskapliga intressen, praktlust och håg für resor. Det år från honora Carl den tiondes Drottning fått sin begåfning i arf. Hertig Fredrik berömmes som en god regent, men framför alt var han konstvån och veten- skaplig amator. 2 Han tillbygde sitt slott, inredde rid- ocli dansbanor, audienssalar o. s. v. samt anlade en konstkammare, som dock enligt författarens utsago i den iinnu qvarvarande katalogen 3 var »mehr eine Natur- und Rariteten- als Kunstcammer, en egenskap, som den f. ö. delade med många andra på den tiden. Kring Gottorps slott uppstodo åfven under hans ledning praktfulla trådgårdar, hvarest odlades en mängd fråmmande viixter. Isynnerhet var den s. k. lustgården vida beryktad for sina »alleer, hæcker, boscager, terrasser, parterres, statyer, cascader, vandspring, fiske- dammer, lysthusen, cabinets og andre yndige og angeneme retraiter». 4 Bet saknar icke sitt intresse for Brottningholms historia att liisa beskrifningen 5 öfver den- samma. Herkulesgruppen, uppstäld som fontänfigur i en dam midt i trådgården, 0 en lång for per- spektivets skull anlagd passage, hår och diir kringstrôdda mindre daramar, klipta håckar och morka 1 Kurzer Begriff einer Holsteinischen Chronic — — — auffs Kurtzeste zusammengetragen durch A. 0. (Adam Olearius) 1674. 2 Han alskade isynnerhet matematik samt uppfann den stora himmelsglob, som länge var en af slottets märk- värdigheter (nu i Ryssland). 3 Die gottorffische Kunst-Cammer — beschrieben durch Adam Olearium, 1666. Det etnografiska elementet var isynnerhet stärkt representeradt. 4 De Thurah. Den danske Vitruvius T. II. s. 251. 5 Olearii o. a. Chronic s. 136. 6 Afbildad i E. J. de Westphalen Monum. Inedita rerum germanicarum, præcipue Cimbricarum Lips. 1743. T. III. 326, graverad af Fritsch. 1