Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

idegranar o. s. v., alt leder tanken till det svenska lustslottet vid Mälaren så som det ordnades af furstedottern från Gottorp. »Hennes Majestät Riksenkedrottningen» kunde från slottsfönstren på Drottningliolm återfinna och fröjda sig ofver många likheter med barndomshemmet. Att dessa fore- finnas har man helt säkert att tillskrifva hennes eget personliga deltagande. Hedvig Eleonoras betydelse for konstutvecklingen i vårt fosterland börjar egentligen forst några år efter Carl Gustafs död. Under den tid, då hon deltog i förmyndareregeringen for sin son, var hon visserligen i beröring med åtskilliga konstnårer, men dock till en början icke mera an an- dre af samtida store. Sålunda anlitade hon under 1661—62 »Kungens i Danmarck konterfeyare Abraham Wuchters», den hon redan under flera foregående år mycket användt. 1 Ett par år senare gaf hon miniatyrmålaren Pierre Signiac i uppdrag att afmåla de potentater ocli furstar han under en fård i Tyskland anno 1665 kunde påtråffa 2 o. s. v. Men forst efter förmyndareregeringens slut synes bon fått mera tid att egna sig åt sitt konstintresse. Hess utveckling står i närmaste samband med hennes storartade bygnadsföretag. Sedan hon 1661 tillbandlat sig Drottningholm och 1669 Ulriksdal 3, båda af Magnus Gabriel de la Gardie, år det nårmast dessa och andra inom lifgedinget liggande slott 4 hennes verksamhet omfattade. For underhåll och förbättring af det, som fans, och for storartade nya anläggningar inkallade eller an- vånde hon en hel skara konstnårer och konsthandtverkare, såsom målare, bildhuggare, medaljörer, konstväfvare, vattenkonstmåstare och trådgårdskonstnårer. 5 Tarfvades det, såndes dessa omkring i Sverge eller atomlands att håmta goda material eller gora studier och fingo alltid Enkedrottningens rekommendation och reseunderstöd med på fården. 0 Hedvig Eleonoras konceptsamling innehåller talrika vittnesbörd om hennes frikostighet och godhet mot dem hon anvånde i sin tjånst. Det nåmdes, att hon år 1661 tillbandlade sig Drottningholm af gref Magnus Gabriel de la Gardie. Denne ådling hade 1652 i utbyte mot Räfsnäs låmnat gården åt pfaltzgrefven Carl Gustaf, hvilken åter ofverlåtit honom till sin syster Maria Eupbrosyna. 8 Det anno 1652 den 30 Juni afslutade slottsinventariet 9 låter ej formoda någon lyx på stållet. Af konstsaker finnes als intet omnåmdt. Förteckningen upptager endast môbler, husgeråd, fiskredskap och några ekonomibygnader. Under den följande tiden fôretogos också förbättrings- arbeten inom hufvudbygnaden, »stenhuset» som det i allmånhet benåmnes. 1 Jfr Hofmarskalken C. Chr. Lützows räkenskapsbok for Hedvig Eleonora (K. K. A.) samt F. R. Friis: Danske saml. s. 150, och H. E. K. 1662 27/3 (pass for Abrah. Wuchters att resa tillbaka till Danmark). 2 H. E. K. 1665 ‘Vu,. Rekommendationsbref for P. Signiac. 8 Så hette slottet fôrst efter 1684. Jfr H. E. K. 1684 27S- Carl den elftes i spad ålder aflidne son Ulrik föddes där den 22 Juli detta år. 4 Strömsholm, Vadstena. 5 Exempelvis, ur Koncepten, utan alla anspråk på fullstandighet: 1678 27/11 fullmakt for målaren H. G. Müller; 1685 */9 målaren Sylvius inkallad från England genom envoyen Leijonberg; 1669 Nicolaes Millich inkallad från Ant- werpen; 1677 '% fullmakt for Abraham Cæsar Lamoureux; 1681 3/s fullmakt for Burchard Precht, båda som bildt- huggare;• 1678 fullmakt for medaljören Antonio Meibuss (?); 1672—73 ‘7, passbref for konstväfvaren Georg Voigdt med familj från Stettin; 1670 ’710 antagningsbref for Matthias Holl som konstmåstare vid Jaeobsdal. 1683 for Louis de Cussy, vattenkonstnär, samt en fransk trädgärdsmästare, »jardinier-fleuristen» Sebastian Lincell. 0 1683 17/4 Millich och Brokamp 60 DS. att resa till Kolmorden och utse marmor; 1676 18/10 respengar för trädgärdsmästaren vid Jacobsdal att fara till Holland och köpa tråd m. m. till växt- husen o. s. v. o. s. v.; 1678 3/6 handbref och rekommendation till Drottning Kristina för Nikodemus Tessin d. y. 1000 DS. i respengar. 7 Pensioner åt ålderstigne konstnårer, brollops- och begrafningshjälp, byggnadsunderstôd åt i hennes lifgeding belägna kyrkor o. s. v. 8 M. G. de la Gardies handl, i K.R.A. Carl Gustafs bref om bytet år dateradt Borgholm 273 1653. Bekråf- tades af honom som konung genom bref dat. Dalarö 9/, 1655. 9 I M. G. de la Gardies handl.