Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

i begifva oss altså först till Fredriksborg i Danmark. Slottet ligger på tre holmar i den efter detsamma uppkallade sjön, ungefår 4'/2 mil norr om Köpenhamn. Näjden år tåck med rik växling af vatten, skog och kullar. De sakta buktande linierna af höjderna kring sjön, hvars spegel återgifver strandens åldriga bokar, och i denna lugna ram slottet med dess höga tornspiror och från våra dagars arkitektur starkt afvikande utseende, landskapets ofta obrutna tystnad — alt tillsammans gör, att man med ett synes liksom flyttad ett par århundraden tillbaka. Kommer man dit en vacker dag på senhosten och får ensam gå omkring i slottsrummen, diir genljudet af vandrarens steg år det enda bullret, eller i den vidstråckta parken, dår det kan vara så stilla att man hör löfven falla och dår blicken gång på gång glådes af våxlande utsigter ôfver skog och sjo, finnes det vål ej mången plats, hvarest man med mera hopp om framgång kan i ro drömma sig in i en forgången tid. Till det illusoriska i detta hånseende bidrager ej minst det ôfver måttan omsorgsfulla sått, hvarpå restaurationsarbetena af den pråktiga bygnaden ledas. Redan i gamla dagar låg hår ett gods. År 1560 tillbytte sig kung Fredrik den andre, efter hvad en ånnu qvarvarande inskrift upplyser, Hillerödsholm (så hette gården på den tiden) af riddaren Herluf Trolle, hvilken i ersåttning fick Skovkloster. — Stållet kallades hårefter Fredriks- borg, och kungen borjade, samma år bytet skedde, att bygga. Det beråttas — vi anföra det for den egendomliga lek med namn som liår môter oss — att det gamla Drottningholms slott bröts ned for att låmna material till konungens bygnadsarbeten. Dessa fortgingo till på 1580-talet, då Fredrik II dog (1588). Slottets egentliga upphofsman var emellertid Christian den 4:de, som var född på Fredriks- borg år 1577. — I begynnelsen af följande århundrade foretog han sig att helt och hållet ombygga sin fåderneborg. Anno 1602 nedrefvos de första bygnaderna, och arbetena på det nya slottet togo sin början. Hår fortgick nu till omkring 1625 ett storartadt bygnadsarbete, i hvilket konungen per- sonligen tog verksam del och vid hvars historia uppmårksamheten med vålbehag drojer. Det år hos den ledande personen så mycket konstforstånd, så mycket intresse för skönhetens, ej blott praktens kraf, så mycket personligt ingripande i arbetet, att Fredriksborgs slott just blir som den råtta bakgrunden till den med alla sina fel dock ofvermåttan intressanta personligheten Christian den 4:de. Slottets bygnadshistoria år hår ej platsen att skildra, hon kan låsas i F. R. Friis’ monster-