Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

13 proportion, 4) was sonsten etwa von metall zue gedachten Wergk nötigk sein möchte, d. v. s. an tagligen ornamentala delar, såsom musslor, fruktfestoner etc. — Priset var 10600 Keichs Thaler. Enligt Friis 1 utbetalades år 1624 återstoden af den betingade summan. Af Prins Christians den yngre af Anhalt dagbok 2 (anteckning for den 8 Mars 1623) framgår, att fontånen detta år åtminstone delvis var uppstäld. Det år icke bekant, om konstnåren sjålf följt sitt arbete till Dan- mark. Snarare synes troligt, att brunnens dekorativa delar blifvit uppsatta af någon af konungens konstnårer (t. ex. Hans Stenvinkel; jfr Friis’ Samlinger s. 262). Såsom af foregående kan ses, skulle vår kunskap om Adrian Fries’ stora brunnsverk på Fredriksborg vara ganska ringa, om man ej hade någon annan kålla att tillgå ån det ofvan anförda kontraktet. Men Fredriksborgs slott — »ein Zierat und theure Perle der nordischen Länder» — var lyckligtvis genom den konstalskande herskarens omsorger ett så markvårdigt stålle, att det tarf- vade noggrann beskrifning till och med af samtida; och det har också blifvit skildradt mångfaldiga gånger. 3 Af den oss tillgångliga literaturen angående detta slott hafva vi i Bil. Lit. D. samlat det vigtigaste rorande ifrågavarande fontån. 4 Som låsaren snart finner, hafva skildringarna med all noggrannhet ej varit så omfattande, att icke åndå någon del af vårt vetande år skôrdad på anta- gandets mark. Låtom oss emellertid, med ledning af de underråttelser man åger, soka bilda oss en uppfatt- ning af brunnens utseende. Den förnämsta kållan år Johan Adam Bergs 5 samtida »geringfügiges Tractåtlein ». Han har, liksom två andra beråttare, Gerner och Prins Christian af Anhalt, med egna ögon sett fontånen. Man må emellertid ej därför anse såsom gifvet, att hans uppgifter få tagas alldeles efter orden, men i hufvudsak år hans beskrifning naturligtvis den tillförlitligaste kållan. Vi hafva förut omtalat den öpna med grof mosaik belagda gård, å hvilken Neptunus-brunnen var uppstäld. Sjålfva brunnskaret var af svart polerad marmor, till formen sexkantigt. 0 På tre af hörnen »sitta» tre stora bilder, som ej nårmare karaktåriseras ån att man icke allenast kunde se utan åfven kånna deras ådror och senor. Mellan dessa följa enligt Berg »auf gleichen marmorposta menten» tre stycken grupper bestående af drey Männer und Löwen. Första gruppen utgjordes af Pax hållande en lagerkrans öfver lejonets hufvud; den andra af Merkurius, som höll Christian IV:s namnchiffer öfver ett lejon, och den tredje Fama, som »sich an dem dritten Löwen hält». I forbigående och för att därigenom styrka vårt påstående om Bergs understundom bristande trovårdighet, bedja vi att få påpeka, hurusom han först omnämner grupper af man och lejon samt sedan låter en af dessa utgôras af Fama, hvilken han synbarligen (han brukar welche) uppfattat som qvinlig. I brunnskarets midt reste sig en stor trekantig marmorpelare »auf welcher Postament gesimbs» å hörnen befunno sig tre meerfische (marsvin såger Gerner), af hvilka hvar och en bar »en hedensk 1 Samlinger s. 261. 2 Tagebuch Christians des Jüngeren, Fürst zu Anhalt etc. — Nach dem Manuscripte der herz. Bibliothek, zu Göthen, herausgeg. v. G. Krause. Leipzig 1858. S. 101. — »in mitten dess Platzes is ein schöner brunnen mit 9 metallen Bildern lebensgrosse, gezieret und zu Prag gegossen, welche mit 10000 Rthler gezalet worden.» 3 »Auff besehenes offtmahliges Begehren so wol ausslandischer als Einheimischer personen, als Liebhabern der sachen von grossen Preiss.» 4 De förnämsta källorna äro: Johan Adam Berg: Kurtze und eigentliche Beschreibung des fürtrefflichen und weitberühmten Koniglichen Hauses Friedrichsburg in Seeland gelegen etc. Kopenhagen bey Georg Lamprechten im J. 1646. H. T. Gerner: Det vidt berømte Friedrichsborgs Beskrivelse, manuscript. Hist. Topograf, saml, å Kongl. Bibl. i Köpenhamn (vol. 24). J. L. Wolff: Encomion Regni Daniæ. Kbhvn 1654. 5 I Christian IV:s bref af den 31 Mars 1642 kallas Berg slottsinspektor. 6 I källarne under slottet förvaras ännu ett stycke vaekert profilerad svart marmor, som enl. Hr Etatsrådet Meldahls åsigt utgjort en del af det ursprungliga brunnskaret. Dess höjd ar 1 aln 15'/a t. (danskt mått).