Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

17 af foregående händelser pråglade allvar, får man lått nog fram en tafla, som både kunde målas och ses. Gåsten fores emellertid af vården i egen hög person till sin våning. Att doma efter den samtida beskrifningen synes denna varit belågen i vestra delen af »Kongeflöjeln» — »Angelsalen» och angränsande tornrum, dår den s. k. silfversången stod.1 Sedan den danske konungen tagit af- sked, sånder Carl Gustaf genast grefve Gabriel Oxenstierna till drottningen med begåran att få gora henne sitt besök. Visiten var kort. Måsta tiden upptogs synbarligen af den höfviska striden om den enes rått att följa den andra till dörren, ett foretråde, som drottningen, hvilken vid troskeln till sin våning mottagit gåsten, »nach vielen verweigerungen und ceremonien» åndtligen tilltvang sig. Sedan konungen återkommit till sina rum, satte han sig genast till arbete. Svenska riksregi- straturet innehåller ej mindre ån 17 bref, affattade under besöket på Fredriksborg. Konung Carl Gustaf visste att begagna tiden mellan måltiderna och ceremonierna. Vid 8-tiden blåste man till taffel, hvarvid konungen af Danmark infann sig med hela sin svit for att afhåmta gåsten — en artighet, som sedan upprepades till hvarje mål. Matsalen var praktfull. Det var slottets vidt be- römda riddaresal. Golfvet var af marmor, taket, på hvilket, enligt Adam Berg, 26 konstnårer ar- betat i 7 år, var ett af slottets under och framstålde — liksom Giottos klocktorn — allehanda konster och handtverk. Våggarna pryddes af dyrbara tapeter, våfda i Delft af Karl van Mander d. å. Den svenske gåsten kunde dår, om han ville, se invåfda i duken konung Christian IV:s krig med Sverge, eröfringen af Kalmar 1611, af Elfsborg 1612, svenskarnes flykt vid Bysby o. s. v. 2 I matsalen borjade, som vår sagesman uttrycker sig, ofvermåttan stora ceremonier i afseende på placeringen vid taffeln. Ceremonimästaren förde den svenske konungen till högsätet, dit denne åter med ridderlig höfviskhet ledde drottningen af Danmark. Det dröjde »en lång halftimme», innan man kunde komma ôfverens om platsen. Då framburos gyllene skålar med vatten och dukar; det öfiiga handbadet följde, hvarefter man åndtligen satte sig till bords, konung Carl på drottningens högra sida och bredvid honom konungen af Danmark; så sviten »nach einem ziemblichen interstitio ». Denna ordning iakttogs sedan alltid, då drottningen var nårvarande. Eljes satt konung Carl på hennes plats. Under måltiden utfördes nu sång och musik. Ett par italienska kastrater (hof- narrarnes tronarfvingar) sjöngo med spåda rôster ett latinskt poem till den svenske hjåltens åra. Skildrade det månne undertåget ôfver Båltema? Efter måltiden följde de båda konungarne drott- ningen till hennes våning, hvarefter åter »die complimenten gingen an». Svårighet var nåmligen att afgôra, hvem af majeståten som skulle ledsaga den andre. Hår segrade den nyligen besegrade, som dock till sist af Carl Gustaf fordes ett godt stycke utför trappan. Beråttaren omtalar hårpå med en nåstan barnslig förundran prakten i de åt svenske konungen anvisade rummen. Isynnerhet beundrades den kungliga bådden, med 4 nåstan kroppsstora, kostliga silfverbilder i hörnen, af hvilka hvar och en höll ett vaxljus i banden. Sångkanten var af forgyldt silfver, gardinerna stickade med guld och perlor; sånghimlen uppbars af fyra silfverånglar under loftet. Innan man gick till hvila, lår kung Carl samlat sitt folk och uppmanat dem till försigtighet i dryck och tal, framför alt att ej med ett ord beröra de sista håndelserna. Sedan bon var hållen följande dagen, besågos slottets mårkvårdigheter, visiter våxlades och gåfvor utbyttes. Stor middag hölls kl. 11 — ej eftermiddagen — utan formiddagen »mit herzlichen Tractamenten, kostlicher Music und andern grossen höfflichkeiten ». Vår sagesman har ej kunnat höra hvad de kungliga sagt — hvilket han naivt nog flerstådes beklagar —, men ser man på inne- bållet af de bref, som vid denna tid utfårdades af Carl Gustaf, kan man gissa sig till arten af sam- språket. Det gålde for det kungliga vårdfolket att hos den måktige gåsten söka lindra Danmarks 1 Friis: Fredriksborg Slot i det 17de Aarhundrede. S. 24. 2 Friis o. a. st. S. 20.