Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

34 Huru den ur kunglig kommit i enskild ago, från hvilkeu den sedan som gåfva àtervândt till våra offentliga samlingar, kunna vi f. n. ej angifva, men det har for vårt åndamål mindre be- tydelse ån det faktum, att arbetet hitkommit från Prag. Gruppen, som år utfôrd med stor omsorg, år 1 met. 58 ctm. hög samt ej signerad. Skulle det vara, emedan motivet till alla delar år håmtadt från Raphels freskocykel i Villa Farnesina? Foga sannolikt! Snarare år då att formoda, att stoden haft sin plats å en af samme konstnår utförd och därför signerad bas, hvilken vid konstrofvet ej kunnat medtagas. Hvem konstnåren var? Svaret kan naturligen ej med full såkerhet afgifvas, då hvarje namnbeteckning saknas samt konstverket dessutom, så vidt vi hafva oss bekant, ej finnes graveradt. (Det år återgifvet i stentryck af C. Müller och af Giellman (guldtryck) båda bladen i N. M. saml, af Litografier). Men det starka slågttycket både hvad ansigtstyperna, formgifningen ocli propor- tionerna angår mellan Psyche och de fyra nymferna af de Fries kring Herkulesbrunnen i Augsburg gör det mer ån sannolikt att vi hår åga ånnu ett arbete af denne konstnår och det tillhörande hans forstå epok. Dess hårstamning från Prag stårker oss i denna formodan, som ånnu mera bekråftas genom en annan omständighet. Det finnes nåmligen i Louvremuseet en bronsgrupp, som foreståller Merkurius bärande Psyche till olympen, åfven den en, ehuru friare, reproduktion af ett motiv ur freskerna i La Farnesina. Denna grupp, som ej håller år signerad, har emellertid blifvit från olika håll i gravyr återgifven af en samtida konstnår, Jan Müller, (se ofvan). Å konstverkets bas låsas å gravyren orden: jussu Rudolphi II Cæsaris Augusti Adrianus de Yries Hagiensis faciebat Pragæ opus altitudinis pedum octo ex ære 1593. De Fries’ konstnårskap år sålunda betråffande detta arbete höjdt öfver alt tvifvel. På kejsar Rudolfs befallning, heter det, gjorde Adrian de Fries detta bronsverk år 1593, 8 fot bögt. Kastar man nu en blick på vår å pl. 2 B afbildade grupp, med hvilken torde jämföras Merkurius och Psyche i Louvre, återgifven bland annat hos Clarac III pl. 308 B (2626 c), öfver- raskas man af det beståmda slågttycket mellan de båda konstverken. De synas nåstan gjorda till pendanter. Anordningen af draperiet som stod hos båda, salfurnan, hårdrågten, båndernas och nag- larnes modellering, formgifningen i det hela och frånvaron af signatur öfverensstämmer hos bägge konstverken på det nogaste. Ar Louvregruppen af Adr. de Fries, kan man med såkerhet till samma konstnår hånfora Psyche buren af amoriner i vårt Nationalmuseum och lika såkert antaga, att de på ett eller annat sått hafva hört tillsammans. Till och med i Sverge hafva de en gang befunnit sig i samma samling. Det ofvan anförda inventariet öfver Kristinas samlingar upptager under n:o 3 en stor grupp af brons kallad Merkurius och Venus, en benämning som Louvregruppen f. o. åfven senare erhållit. Det år just vårt ifråga- varande bronsarbete. Abecedario de P. J. Mariette 1 Tom. VI (Paris 1859—60) upplyser oss nåmligen, att drottning Kristina skånkt en grupp (hår kallad Merkurius och Pandora) till ambassa- dören Servien. Efter åtskilliga vandringar har samma konstverk från S:t Cloud flyttats till Louvre. Då nu efter all sannolikhet denna grupp åtminstone i modeli blifvit förfärdigad under konst- nårens vistelse i Rom, bar Merkurius burit Psyche först till Prag och dårifrån genom Tyskland öfver hafvet till Sverge, for att efter några års uppehåll åter begynna fården, denna gång till Frank- rike, hvarest de resande i våra dagar efter åtskilliga små utflygter till lustslotten i nåjden af Paris taerit in »au Louvre». I sammanhang bårmed må det vara oss tillåtet att nåmna ett par ord betråffande ånnu några andra arbeten af A. de Fries, som, hårstammande från samma håll som det ôfriga konstbytet, en gång varit i Sverge och tillhört de kungliga samlingarna, men under tidernas lopp blifvit dårifrån bortsålda. 1 S. 99, anm.