ForsideBøgerBronsarbeten Af Adrian De…ärskildt Å Drottningholm

Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

Forfatter: John Böttiger

År: 1884

Forlag: Tryckt I Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 107

UDK: St.f. 739.51 Böt

En Konsthistorisk Undersökning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 116 Forrige Næste
33 man säga, ait i fall mästaren till skålen likaledes utfört den därtill liörande figuren, och icke blott f/jutit densamma, vår Herkulesgrupp icke år den i inventariet omnämda. Ty stilolikheten mellan de kända arbetena af Wurzelbauer och Adrian de Fries år så betydlig, att någon sammanblandning dem emellan ej kan komma i fråga. Snarare .kunde man spåra denne måstare i två af de ofvan- nämda med figurer prydda vaserna å Drottningholm. I det foregående hafva vi sökt uppvisa, huru bronserna å Drottningholm tillhört dels fontånen på Fredriksborg, dels det i Wallensteins slottstrådgård uppstålda brunnsverket. Då man kånner, att de Fries varit anståld hos kejsar Rudolf den andre såsom »Waxpossirr unnd Bildtschnitzer», kan man nåstan vånta, att den kejserliga konstkammaren innehållit arbeten af hans hånd och att åtminstone något af dem följt det öfriga bytet till norden. Så var också forhallandet, 1 men ett oblidt ode har rådt ôfver dessa konstskatters bevarande får våra samlingar. I afseende på Adrian de Fries’ verksamhet vid hofvet i Prag hånvisa vi i de nårmare detal- jerna till Ilgs uppsats. Vi anföra endast det, som får vårt åndamål kan hafva något intresse. De Fries har antagligen redan under sista decenniet af 1500-talet börjat arbeta for kejsar Rudolf, ehuru han forst år 1601 bevisligen varit i hans tjånst. 2 Aldre forfattare 1 meddela, att Fries år 1693 utförde 8 fot höga statyer für kejsaren, hvilket åfven bekråftas genom en gravyr af Jan Midler, framstållande Mercurius och Psyche (Bartsch: Le peintre graveur: Jan Müller: 82—84). Af de arkivhandlingar Ilg antråffat och publicerat framgår, att de Fries flir samme kejsare utfört bland annat följande å en råkning for 1607 upptagna konstsaker: Ett par portrått (byster) af kejsar Rudolf, i olika storlek (prisen resp. 900 och 350 R.T.). Un chaualo di bronzo (600 R.T.). En (mindre) grupp af Herkules, Nessus och Deianira (priset var blott 450 R.T.). »La storia con molti sugetti», antagligen en relief (pris 1000 R.T.) m. il. foremål. Jämför man hårmed de ofvan anförda Praginventarierna, så återfinnas i dem både kejsarens bröstbilder, bronshåsten och ett par stycken reliefer. I förteckningen ôfver Drottning Kristinas konstkammare upptagas: kejsar Rudolph af koppar, åtskilliga bronshåstar (både större och mindre) åfvensom reliefer, sårskildt en med »kejsar Rudolfs bild och många aiïdra figurer». Det år sålunda såkert både att konstkammaren i Prag innehållit arbeten af de Fries och att dessa kommit till Sverge. Finnas nu några af dem qvar i statens samlingar? — A Drottningholm torde åtminstone ett konstverk vara att hånfora till denna grupp. Det år den å pl. III afbildade håsten af brons, som år utfôrd af Adrian de Fries år 1607 och som låsaren finner omtalad i slutet af den ofvan omförmälda råkningen af detta år. Från samma håll hårstammar tvifvelsutan också den stora bronsgrupp, framstållande Psyche buren af Amoriner, hvilken f. n. finnes å Nationalmuseum i Stockholm, med hvars samlingar den under senare år införlifvats. 4 Det år knappast något tvifvel underkastadt, att det år just detta konstverk, som omtalas i 1653 års Inventaire des raretés qui sont dans le Cabinet des Antiquités de la Serenissime Reine de Suède. Det beter nåmligen dår, efter angifvande af bårkomsten från Prag: »une grande figure de bronze, qui est une femme et trois enfants al’entour d'elle»; i den svenska öfversättningen: en stoor statue af koppar, som år en qvinsperson medh tree stycken barn omkring sigh». 1 Jfr o. 2 Ilg o. a. st. s. 122. 3 Garzoni (efter Ilg). , 4 Grenom testamente af Hofm. Wahrendorff 1859. Öfverlämnad 1863. Gruppen var förut uppstäld ä Sturehof och Näsby. Den kom till Wahrendorffska samlingen genom kop å auktion 1803 efter major P. N. Suther, som haft den i sin trâdgârd å Söder (auktionsprot. for 1803). Dessförinnan ägdes den jamte andra bronsfôremâl af en baron Sparre (ant. af N. Tessin d. ä. å Upsala bibl. Se nedan). 5