Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

32 Wallensteinska arkivet, ar det omöjligt att i detta afseende komma till något afgörande resultat. Vi måste därför hänföra detta bronsverk till en grupp af signerade och daterade konstverk af de Fries, hvars hårkomst t. v. år obestämd. Dit böra också tvänne andra arbeten på Drottningholm, nämligen först den allegoriska grupp, som finnes afbildad å pl. VI .B ocli i aldre inventarier stun- dom kallas Minerva och Okunnigheten, stundom, mera drastiskt an förklarande, »qvinnfolk, som stöter en man under sig». Den år signerad Adrian de Fries och bår årtalet 1622. Från samma år och samma konstnärs hand härstammar enligt signaturen åfven gruppen Herkules, Nessus och Deianira (pl. VI A). Om Adrian de Fries utfört och Wallenstein ägt den kolossala grupp framställande Herkules och draken (pl. II A), som enligt en uppgift stått i Wallensteins lustgård, har likaledes varit oss omöjligt att utreda. I ett utdrag ur en resebeskrifning från 1688, hvari åfven Prag omtalas, heter det som föl- jer: Unten vor dem Schlosse lieget das Friedländische oder Wallensteinische Haus, so vom alten Wallenstein — — gebaut ist. — Diese machine ist gräulich gross mit dreyen Höfen neben einander, welche reich genug orniret seyndt, aber kleinlich gehalten, und was schlecht verstanden. Der Garten da hinten ist gross aber über die massen irregulär (hier innen ist gestanden der brontzerne Heracles, welcher nun zu Drottningholm ist); die grosse Loggia mit ihren Arcaden nach dem Garten zu ist das ansehnlichste. — — — Am Ende des Gartens ist ein gross piece deau etc. 1 Detta är eget nog det enda, som vi lyckats erfara af den tidigare historien om den största af Drottningholms-bronserna. Som gruppen, hvilken år 2 meter 50 ctm. hög, icke år signerad, saknar man hvarje ledning till kunskap om dess hårkomst. Domer man efter stilen hos detta praktfulla konstverk, springer det tydligt nog i ögonen, att om Adrian de Fries verkligen år måstaren, hvilket vi visst ej anse omöjligt, arbetet år full- åndadt under en långt tidigare epok ån de andra för Wallenstein utförda bronserna. Herkules med draken å Drottningholm står i uppfattningen af form och proportioner när- mast konstnärens arbetssått omkring år 1600, då Jean Bolognes inflytelser ånnu beherska hans konst, inflytelser från< hvilka han f. ö. aldrig helt och hållet kunnat frigöra sig. Gruppen år till kompositionen så lik Adrian de Fries’ Herkulesbrunn å torget i Augsburg, uppsatt år 1602, att man vore frestad att betrakta den som en med obetydliga åndringar gjord replik. Då arbetet så- lunda sannolikt år åldre ån den tid, då konstnåren var sysselsatt för Wallensteins räkning, synes det knappast antagligt, att det blifvit utfördt på bestålning af denne furste, utan möjligen från annat håll kommit i hans ågo, om det tillhört honom. Ett af Ilg (sid. 139) meddeladt utdrag ur inventariet af 1634 kan åtminstone tydas dårpå. Efter omnåmnande af den ofvanför beskrifna fontånen, heter det nämligen som följer: »unterhalb diser Höhr Kasten: ein ganz grosse von metal von unten biss hinauf gegossene grosse Schalen, in der mitten stehend ein grosses Bildt von metal». Enligt tradition ocli anteckningar skulle detta varit en Herkules. Skålen, som länge funnits qvar å ort och stålle, men nu lår blifvit flyttad åt annat håll, skall emellertid bära följande inskrift: »Benedict Wurzelbauer zu Nürnberg goss mich» samt hafva årtalet 1630. Ilg antager därför, att den ifrågavarande Herkulesbilden icke varit utförd af de Fries, utan af Wurzelbauer, mästaren till Dygdernas brunn vid S:t Lorenzkyrkan i Nürnberg, hvilken under senare delen af sitt lif uppehöll sig i Prag. Utan närmare underrättelser om skålens storlek o. s. v. år det naturligtvis fåfångt att afgôra, om Herkules å Drottningholm år den hår förmodade metallbilden. Men med full visshet kan 1 Für Böhmen von Böhmen 3 Lief. Prag. 1793—94. S. 73.