Bronsarbeten Af Adrian De Fries I Sverge
Särskildt Å Drottningholm

31 4 metallvaser, af hvilka åtminstone 2, försedda med Wallensteins vapen, autagligen harstamma från hans slott; dels däraf, att vi bland bronserna å Drottningholm äga just de i ofvan anförda bref omtalade konstverk. Man återfinner nämligen å nämda slott följande arbeten af de Fries: En Laokoonsgrupp, signerad 1623. Två sittande flodgudar, signerade 1624 och 1625. Två sirener, signerade 1625. Bacchus med satyrgossen och Adonis och Venus, signerade 1624. Brottare, signerade 1625. Apollo (utan synlig signatur). Neptunus, signerad 1627. Af dessa konstverk betecknas den sistnämde (pl. VIII A) samt sirenerna och flodgudarne genom annu qvarvarande rördelar såsom ursprungligen tillhörande en fontän. A Neptuni plint år nämligen ett stort hål, geuom hvilket en tjock vattenstråle sprutat upp; ur flodgudarnes urnor har vatten strömmat fram, liksom ur gapen af å postamenten upphängda fiskar. Hos de båda sirenerna hafva hund och fågel tjånat som vattenkastare. Plinten år — såsom ofta hos de Fries — å alla de anförda figurerna prydd med blommor, blad och grenar i relief. Når man nu kånner, att den konstnår, som utfört ifrågavarande arbeten på Drottningholm, vid den tid signaturerna utvisa var sysselsatt med liknande figurer för Wallensteins fontån; når vidare de figurer, som i hans ofvan anförda bref uppråknas såsom färdiga anno 1626 i Februari, sammanfalla med de under åren nårmast fore 1626 signerade figurerna å Drottningholm; men den såsom ånnu icke afslutad omtalade Neptunus å vårt liknande konstverk hår året 1637; och man slut- ligen vet, att Wallensteins slott låg å den af svenskarne plundrade lilla sidan af Prag; kan man val utan forhastande anse dessa figurer identiska. Ilg har genom en af Dudik honom lämnad, skåligen bristfållig, förteckning ôfver Drottning- holms-bronserna forts till samma antagande som vi, utan att dock formå nårmare beståmma figurerna, dem han ju ej sett. 1 Han formodar t. ex., att den Neptunus, som vi uppvisat tillhöra Fredriksborgs-fontänen (pl. I), år den Wallensteinska. Men hans antagande, som hvilar på den falska förutsättningen, att ifrågavarande figur år signerad 1627, år oriktigt. Stoden år, såsom vi förut omtalat, tydligt och klart signerad 1617, och tillhör sålunda als ej den Wallensteinska gruppen af de Fries’ arbeten, från hvilken den åfven genom sitt omsorgsfullare utförande skiljer sig. Om fontånens ursprungliga utseende hafva vi ej kunnat erfara mera ån de antydningar, som gifvas i måstarens ofvan anförda bref. Meningen synes varit att placera Laokoonsgruppen öfverst och låta hufvudfiguren omgifvas af 4 sittande figurer, flodgudar och sirener. (Laokoon utbyttes sedan mot Neptunus.) I hörnen af bassinen hade vål de ôfriga grupperna Adonis och Venus, brot- tarne, Bacchus och satyrgossen samt Apollo (efter åndringen möjligen Laokoon) sin plats. Inventariet ôfver trådgården 2 upptager emellertid blott 9 bronsfigurer, hvaraf man kan formoda, att den återstående tionde blifvit uppstäld å annat håll, måhånda i den s. k. Wallensteinshallen. Dår foreslår åtminstone de Fries i sitt senare bref fursten att låta såtta den bronshåst, han skånkt honom. Kanske år det just den grupp, framstållande en håst i strid med en orm, som vi ånnu åga Qvai'a Drottningholm (pl. III A). Detta konstverk år dock dateradt redan 1622 och år så- lunda åldre ån de andra arbeten de Fries utfört i Wallensteins tjånst. Så länge man ej fått genomgå 1 Ilg, o. a. st, s. 136. 2 Schebek, o. a. st. s. 605.