De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
84
II. SKANSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA.
Höganäsbolaget återuppbyggde och igångsatte den åtskilliga år tidigare nedbrunna Stabb-
arps-fabriken och dref dår tillverkning af eldfast tegel till hösten 1903. Afven gruf-
driften vid Stabbarp återupptogs. Se härom redogörelsen för Stabbarps Aktiebolag,
sid. 101.
År 1904 borjade man vid Höganäs att genom dagbrytning tillgodogöra sig en till
den kolförande formationen hörande klinkerlera, som nästan går i dagen strax norr om
grufområdet, nämligen i Margretebergs lertag därstädes (se kartan, tafl. 3 i atlasen). I
allmanhet hafva 5,000 à 8,000 ton per år brutits och samtidigt i samma brott 20 à 30
Fig. 78. En del af fabriksområdet (>Bruket*) vid Höganäs för något årtionde sedan.
Efter en aldre, från Höganäs erhâllen, fotografi.
ton stenkol N:o 2 och N:o 3 vunnits. Klinkerleran användes vid tillverkning af kloakror
och syrefast tegel, enligt från Höganäs erhållen uppgift.
Kol- och leruppfordringens årliga storlek vid Höganäs från år 1865 till och
med 1910 angifves å tabellen Bilaga A samt genom den grafiska framställningen å tafl.
12 i atlasen, hvarvid må anmärkas, att de i dagbrottet vid Margreteberg erhållna kolen
äro inräknade i hufvudsumman för de vid Höganäs brutna.